Home About Browse Search
Svenska


Sjöberg, Anna, 2022. Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? : en litteraturstudie om 1960- och 70-talens storskaliga bostadsbyggande i städernas utkant. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
810kB

Abstract

Miljonprogrammet är en av de mest kritiserade bostadssatsningarna i Sveriges historia. Det
är även med marginal den största bostadssatsningen. I denna litteraturstudie försöker jag
svara på vad fenomenet miljonprogram egentligen innebär och hur det kom till. Jag
undersöker även vad miljonprogrammet har kritiserats för, genom ett exempel vad man
gjort för att förbättra miljonprogrammets bostadsområden, samt om det finns något i den
fysiska utformningen som kan förändras för att förbättra dessa bostadsområden. Det som vi
idag benämner som miljonprogrammet kom till under en tid då bostadsbristen var stor i hela
landet och missnöjet i befolkningen var påtagligt. Den svenska regeringen fattade år 1965
beslut om att en miljon bostäder skulle byggas under de kommande tio åren, och i och med
det fick miljonprogrammet sin start. Den önskat snabba byggnadstakten och rådande
trender bland stadsplanerare och arkitekter skapade det formspråk och den estetik som kom
att karaktärisera miljonprogrammet och som har kritiserats bland annat för sin storskalighet
och rationalitet. Kritiker menar att det storskaliga och rationella formspråket har en negativ
inverkan på människorna som bor i området och ganska omgående fick många av de nya
bostadsområdena problem med lägenheter som stod tomma. Människor tycktes föredra de
äldre bostäderna, trots lägre standard och det chockade politiker och stadsplanerare.
Miljonprogramsområden och förort har idag nästan blivit synonymt och betingas med
attribut som utanförskap, kriminalitet och andra problem. Många studier har gjorts på
miljonprogrammets bostadsområden och många miljonprogramsområden har även varit
föremål för upprustningsprojekt. Ett förändringsprojekt som anses mycket lyckat är
upprustningen av Östra Gårdsten strax utanför Göteborg, där den största delen av
förändringen syftade till att reducera känslan av storskalighet och rationalitet genom att
bland annat riva stora hus, ta bort våningar på höga hus samt genom att ge byggnader och
utemiljöer en ny gestaltning. Studien visade att det inte finns något tydligt svar på hur den
fysiska miljön kan förändras för att förbättra boendemiljön i miljonprogrammets
bostadsområden, men i litteraturstudien framkom indikationer på att en bättre boendemiljö
kan uppnås genom att förminska den storskaliga bebyggelsen.

,

The million homes programme is one of the most criticized urban housing projects ever in
Sweden. It is also by far the biggest urban housing project. In this literature review, I will
seek to identify the meaning and history of the million homes programme. I will also explore
common critiques, measures that have been taken to improve the project and what could be
done in the future. The million homes programme was launched during a period of housing
shortage which had caused discontent among the public. In 1965, the decision was made to
build a million residencies in 10 years, thus, marking the start of the project. A need for fast
construction and current trends in urban planning and architecture, created a design
language and an aesthetic which would come to be criticized for being overly large-scale and
rational. According to critics, the large-scale rational design negatively influenced residents.
Indeed, it was not long until several flats stood empty. Politicians and urban planners were
shocked at the prospect of residents preferring older houses, despite them being of a lower
standard. Today, the million homes programme in suburban areas has become almost
synonymous with problems such as crime and segregation. The programme has been the
focus of many studies and most of its areas have been subject to renovation projects. One
such project which has been regarded as successful is the redevelopment of Östra Gårdsten,
an area just outside of Gothenburg. By removing the biggest houses, removing the upper
floors of tall buildings, and giving the buildings a new design, the redevelopment aimed to
reduce the feeling of large-scale rationalism. The study showed that there is no plain single
answer on how the living environment in the areas of the million homes programme can be
improved. However, the literature review indicates that scaling down the large-scale
buildings is one way in which the living environment can be improved.

Main title:Vad ska vi göra åt miljonprogrammet?
Subtitle:en litteraturstudie om 1960- och 70-talens storskaliga bostadsbyggande i städernas utkant
Authors:Sjöberg, Anna
Supervisor:Lindholm, Gunilla
Examiner:Alfengård, Matilda
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:Miljonprogrammet, stadsbyggande, stadsplanering, samhällsplanering, bostadspolitik, modernism, funktionalism, fysisk planering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17762
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17762
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:19 May 2022 08:13
Metadata Last Modified:20 May 2022 01:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics