Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vi befinner oss i en tid där städer förtätas och konkurrensen om marken
är stor. I den täta staden är det en utmaning att avsätta tillräckligt
stora friytor för barn, då detta står i konflikt med andra markanspråk.
Samtidigt vet vi att förskolegården är en betydelsefull plats för barn i
vardagen och att en rymlig och kvalitativ miljö på gården är avgörande
för att främja barnens lust till lek och fysisk aktivitet.
För att hantera konkurrensen om mark och behovet av goda förskolegårdar för barn prövar kommuner runt om i landet olika typer av
samnyttjande. En form av samnyttjande är att låta en allmän park utgöra
hela eller delar av förskolans utomhusyta. Det saknas emellertid kunskap
kring hur den här typen av lösning påverkar brukarna. Arbetet syftar till
att minska denna kunskapslucka genom att undersöka hur samnyttjande
mellan allmän park och förskolegård fungerar i praktiken, sett ur ett
barnperspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
Genom en litteraturstudie och en fallstudie av två förskolor som nyttjar
allmän park som utomhusyta, belyser arbetet hur förskolebarns lek
kan påverkas av samnyttjandet samt vilka möjligheter och utmaningar
den här typen av lösning kan föra med sig för verksamheterna. De två
studerade förskolorna använder en lekplats respektive en park som ligger
i direkt anslutning till verksamheten. Genom intervjuer med pedagoger,
platsanalyser och observationer, undersöks hur de allmänna platserna
fungerar för barnens lek och fysiska aktivitet samt för pedagogerna i
deras arbete med barnen.
Resultatet av intervjuerna visar att samnyttjandet kan föra med sig
enstaka möjligheter, men i övrigt är utevistelsen i de allmänna parkerna
förknippat med utmaningar för pedagogerna. Platsanalyserna visar
vidare vissa brister i lekplatsens och parkens fysiska miljö. Båda ytorna
är små och saknar en rad kvalitativa värden av betydelse för leken,
vilket sannolikt begränsar barnens lek och fysiska aktivitet under
utevistelsen. Utifrån resultatet är det däremot inte möjligt att säga att
bristerna i miljön beror på att platserna är allmänna, då det finns gott
om förskolegårdar även på kvartersmark med liknande brister. Det som
emellertid är utmärkande för en förskolegård på allmän plats är närvaron
av andra besökare. Arbetet visar att utomstående personer kan påverka
förskolebarnen negativt. Å andra sidan kan besökare upplevas som
spännande och erbjuda barnen möjligheter för lek och lärande.
Sammantaget pekar resultatet på att samnyttjande – i de former som
belyses inom arbetet – är en kompromiss. Att använda allmänna
parker som utomhusyta verkar i huvudsak för med sig utmaningar för
verksamheterna, där konkreta svårigheter som pedagoger kan behöva
hantera relaterar till låga staket samt begränsade möjligheter att
använda och påverka utformningen av den fysiska miljön. Pedagoger
kan också uppleva utmaningar kopplat till andra besökares närvaro samt
allmänhetens påverkan på miljön såsom öppna grindar och nedskräpning.
I allmänna parker tycks det också finnas fler osäkerhetsfaktorer än på en
förskolegård på kvartersmark (andra besökare, avsaknad av staket mm),
vilket kan bidra till att pedagoger inte känner sig trygga med att släppa
barnen fritt utan nära bevakning. Därigenom riskerar de att begränsa
barnens rörelsefrihet och lek under utevistelsen.

We live in a time where cities are densifying, and competition for land
is fierce. Setting aside the areas needed to create spacious and qualitative
outdoor environments for preschools in the dense city is challenging, as
this competes with other land claims. At the same time, research shows
the importance of large, green and varied schoolyards to promote young
children’s play and physical activity.
Municipalities around the country are testing various solutions to deal
with the prevailing competition for land and the need for qualitative
outdoor environments for preschools. One strategy is integrating
children’s outdoor play spaces with other city functions for shared
use of space. One type of shared use allows a public park to be used
both at a schoolyard for preschool children and as a recreational park
for the public. However, few studies have evaluated how solutions like
this work in practice and affect the users. This study aims to reduce this
knowledge gap by investigating how shared use between public parks and
schoolyards works in practice from a child’s perspective and a preschool
educator’s perspective.
With the help of a case study and a literature review, this study sheds
light on how shared use may affect preschool children and their outdoor
play activities and what opportunities and challenges preschool educators
may experience while sharing an outdoor space with the public. The
case study focuses on two preschools that use adjacent public areas (a
playground and a park) for daily outdoor activities and include interviews
with educators, observations of children’s outdoor play and site analysis.
The result shows that the educators see some opportunities with shared
use, but otherwise, the outdoor stay in the public areas is associated with
challenges. The site analysis further reveals shortcomings in the physical
environment of the playground and the park. Both outdoor spaces are
relatively small and lack some qualitative values of importance, which
probably limits the preschool children’s play and physical activity during
their outdoor stay. However, based on the results, it is impossible to
say that the shortcomings are because the schoolyards are on public
grounds, as plenty of schoolyards situated on private land has similar
flaws. However, what is characteristic of a schoolyard on public grounds
is the presence of visitors from the public who are allowed to access the
space during the day. The results show that visitors can negatively affect
preschool children during their outdoor stay. On the other hand, visitors
can be experienced as exciting and offer the children opportunities for
play and learning.
All in all, the study indicates that shared use – in the forms highlighted
within the research – is a trade-off. Using public parks as an outdoor
space mainly entails challenges for educators, where difficulties relating
to low fences and limited opportunities to use and influence the design
of the shared space are two problems that educators may need to handle.
Educators may also experience challenges related to the presence of other
visitors and visitors’ impact on the environment, such as open gates. In
a schoolyard on public grounds, there also seem to be more factors of
uncertainty than in a schoolyard situated on private land (other visitors,
lack of fences, etc.), which can contribute to the educators not feeling
safe to let the children move freely without close supervision. As a result,
they risk restricting the children’s freedom of movement and play during
the outdoor stay.