Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Många lekmiljöer som byggs idag är väldigt lika varandra och har därför samma problematik. De är för öppna, de har för stort fokus på redskap och de prioriterar att främja motorisk utveckling på bekostnad av barnens möjlighet till kognitiv och emotionell utveckling (Beckman, Paget & Spiegal 2018:4-5).

Syftet med arbetet är att undersöka vad barn behöver från sina utomhusmiljöer för att främja deras utveckling.

Frågeställningen för arbetet är “Hur kan en lekmiljö gestaltas, på Djupbäcksängarna i Umeå, för att främja barns utveckling både motoriskt, kognitivt och emotionellt baserat på befintlig forskning?”.

Gestaltningen baseras på resultatet av en litteraturstudie, en intervju med Mimmi Beckman samt på en analys av arbetsområdet Djupbäcksängarna i Umeå. Litteraturstudien resulterade i en lista av mål för gestaltningen. Listan innehåller olika sorters lek som bör främjas i gestaltningen, olika grovmotoriska rörelser som barns miljöer bör uppmuntra till och andra faktorer som enligt litteraturen leder till en god lekmiljö.

Parken har på den östra sidan av ån en tätare vegetation och ett vildare formspråk. Vegetationstäthetens syfte är bl.a. att minimera järnvägens visuella intryck och att skapa en spännande lekskog för olika sorters lek. Lekskogen ramas in av en del med mer parkliknande karaktär på den västra sidan av ån med gångväg, fler öppna ytor och fler redskap och möbler. Kombinationen av de olika miljöerna skapar en variation av upplevelsevärden och lekmöjligheter och gör att den vildare sidan inte känns ovårdad och bortglömd utan som en del av en lekmiljö. Parken har tre välkomnande entréer och tre samlingsplatser för större sällskap. Parken erbjuder, förutom naturlek, bl.a. en hinderbana, sandlek och rutschkanor. En diskussion som varit närvarande under hela arbetet har handlat om upplevd säkerhet i konflikt med lekvärde. Att skapa gömställen och att använda bäcken till lek är exempel på två gestaltningsval som är positiva för lekvärdet men som kan vara negativa för den upplevda säkerheten. I det här arbetet var syftet att skapa största möjliga lekvärde och det valdes därför att prioritera dessa värden över upplevd trygghet.

Many play environments today are built in a similar way and suffer from the same problems. They are to open, have too much focus on ready-made equipment and they prioritize motor development over cognitive and emotional (Beckman, Paget & Spiegal 2018:4-5).

The purpose of this paper is to investigate what children need from their outdoor environments to foster their development both motorically, cognitively, and emotionally.

The question for this paper is: How can a play environment be designed at Djupbäcksängarna in Umeå to promote children’s development of motor-, cognitive-, and emotional skills based on existing science?

The design is based on the result from the literature study, an interview with Mimmi Beckman and an analysis of the site, Djupbäcksaängarna in Umeå. The literature study resulted in a list of goals for the design. The list contains different types of play that should be encouraged through the design, different types of movement that should be possible to exercise and other factors that, according to the literature, makes a good play environment.

The park is designed so that the east side of the river has more dense vegetation. The purpose of this design choice is to minimize the visual impact of the railway and to create an exiting play forest. The play forest is framed by areas with a more “park like” quality on the west side of the river that has a walking path, more open areas and more equipment and furniture. The combination of the different environments creates diversity in experience and play opportunity and makes it so that the play forest doesn’t feel unkept and forgotten. The park has three welcoming entrances and three gathering areas for larger parties. The park offers, apart from nature play, sand play, an obstacle course, slides and more. A discussion that has been present during the entire paper has been about perceived safety in conflict with play value. Creating hiding places and using the river for play is two design choices that are positive for the play value but can be negative for the perceived safety in the park. In this paper I prioritized creating the biggest possible play value over other values as perceived safety.