Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar korrelation mellan kiselalgskomplexet Fragilaria capucinas storlek och halten av fosfor i det vattendrag där de lever. Om ett samband finns kan detta efter ytterligare studier komma att bli användbart inom miljöövervakningen då bland annat vattendragens eutrofieringsgrad ska undersökas. Studien baseras på arkiverade kiselalgspreparat som finns på Institutionen för vatten och miljö (IVM). Arton prover med varierande fosforhalter valdes ut, och tjugo F. capucina räknades i varje prov. För att undersöka kiselalgernas storlek användes fyra storleksparametrar: Bredd, längd, kvoten längd/bredd samt volym. Korrelationen mellan storleksparametrarna och vattnets totalfosforhalt undersöktes genom linjär regression. Resultaten visar att längd och kvoten längd/bredd inte kan korreleras till fosforhalten eftersom variationen i längd är för stor. Volymen uppvisar ett svagt samband till fosforhalten, men detta blir inte statistiskt signifikant (p>0,05). När bredden undersöktes blev resultatet signifikant på 5%-nivån om linjär regression antogs. Då de prover med högst fosforhalter hade stort mellanrum sinsemellan och avvek mycket från trendlinjen testades också att logaritmera värdena för totalfosfor. Resultatet blev då signifikant på 1%-nivån och R2-värdet steg från 0,23 till 0,46. Detta tyder på att sambandet är logaritmiskt och inte linjärt. När medelbredden jämförs med halten totalfosfor i varje prov går det också att urskilja en gräns där alla prover med fosforhalter över 30 µg/l har en medelbredd över 2,3 µm. Detta innebär att det finns en möjlighet att göra en klassindelning av artkomplexet F. capucina i åtminstone två grupper som förekommer antingen i vatten med hög eller med låg fosforhalt, grupper som sedan kan användas i miljöövervakningen . För säkrare resultat skulle fler prover med höga fosfor-halter behövas.