Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

One third of Sweden’s greenhouse gas emissions originates from the transport sector, nearly exclusively from domestic road transport. To reach the goal of net zero emissions by 2045, biofuels are needed to complement the electrification of the vehicle fleet. For biogas to be competitive compared to its fossil alternatives, policy instruments are required. There are many instruments like these in place in Sweden, but to ensure that resources are spent effectively, continuous evaluations of the different policy instruments are needed. This case study compares the combination of different policy instruments between Sweden and a comparable
country in relation to their respective development of the vehicle gas market.
To identify the country that is suitable for the comparison, calculations of Mahalanobis distance were performed. Then, the differences in development of the two vehicle gas markets were established through a hypothesis testing and
lastly an analysis of the different policy instrument mixtures were conducted. The results show that Finland is the most suitable country for the comparison, based
on several variables related to the biomass potential and the propensity for introducing climate policy instruments. The Finnish biogas market is less developed than the Swedish one, mainly due to a drive for nuclear power and other biofuels. An increase in the percentage change of refueling stations as well as the number of gas vehicles can be seen in Finland between 2016 and 2017. This can be a consequence of the state-owned Gasum investing in refueling infrastructure. Furthermore, Sweden have been directing policy instruments toward increased usage of biogas in the transport sector for a long time and thereby allowing faith in a stable market such that market actors dare to invest in biogas production and upgrading facilities.

En tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från transportsektorn, framför allt från inhemsk vägtransport. För att nå målet om netto-noll utsläpp till 2045 ses biobränslen som ett nödvändigt komplement till elektrifieringen av fordonsflottan. Biogas är en blandning av främst metan och koldioxid som produceras genom rötning av olika typer av organiskt material. Den blandning av
biogas och naturgas som används som fordonsbränsle kallas just fordonsgas. För att göra fordonsgas konkurrenskraftigt gentemot fossila alternativ behövs styrmedel. Olika typer av styrmedel påverkar olika delar av kedjan, det finns bland annat stöd som stöttar produktionen och andra som stöttar vid investeringar när det exempelvis ska byggas olika typer av anläggningar. Det finns redan idag många styrmedel på plats i Sverige, men för att se till att resurserna spenderas effektivt måste effekten av dessa utvärderas med jämna mellanrum. I denna fallstudie jämförs kombinationen av styrmedel mellan Sverige och ett annat land, vilket sedan relateras till respektive utveckling av fordonsgas-marknaden.
Studien består av tre delar som alla besvarar var sin frågeställning. Statistiska metoder har valts för att kvantifiera skillnaderna i marknadsutveckling och för att ta hänsyn till ett flertal variabler för att hitta det land som liknar Sverige mest. Först identifieras det bästa landet för jämförelsen genom att matchas med Sverige baserat på valda variabler som beskriver förutsättningarna för att utveckla en biogasmarknad. Sedan fastställs skillnaderna i utvecklingen av fordonsgas-marknaden genom att jämföra utvecklingen av antalet uppgraderingsanläggningar,
fordonsgastankstationer och biogasfordon. Slutligen förs en diskussion om vilka effekter införandet av de olika styrmedlen har haft på marknadsutvecklingen och länderna jämförs i sin helhet.
Resultaten visar att Finland är det mest lämpliga landet för jämförelsen. Det är ett väntat resultat då Finland och Sverige har liknande geografi och kultur. Studien visar att den finska biogasmarknaden är mindre utvecklad än den svenska, främst på grund av en satsning på andra bränslen i transportsektorn och andra ändamål för användningen biomassa. Dessutom har Sverige satsat på en ökad användning av biogas i transportsektorn under lång tid vilket har gjort att det idag finns ett stort antal biogaslastbilar på vägarna. Den ökade användningen av biogasfordon har genererat en efterfrågan på tankstationer. Utvecklingen av båda dessa delar har skapat en tilltro till en stabil marknad vilket gör att aktörer vågar investera i produktionsanläggningar. Det går att se en stor procentuell ökning i antal biogaslastbilar och tankstationer i Finland mellan 2016 och 2017 vilket kan förklaras av att det statligt ägda Gasum började investerade i tankinfrastruktur för fordonsgas 2016, vilket sedan dess kan ha haft en inverkan på utvecklingen av antalet gasfordon.
Att utvärdera effekterna av styrmedel kan vara invecklat i och med att det finns andra aspekter som påverkar marknadsutvecklingen i länderna, utöver just styrmedlen. Därför kan det vara svårt att hitta exakta samband, och i den här studien förs i stället en diskussion om införandet av de olika styrmedlen kopplat till hur marknaden utvecklats i samband med detta. För att styrka slutsatserna skulle vidare studier kunna inkludera jämförelser med andra länder som har liknande typer av styrmedel. Slutsatserna om att marknadsutvecklingen faktiskt går att koppla till införandet av stöden skulle kunna styrkas genom att studera marknadsutvecklingen runt tidpunkten för införandet av dessa stöd även i andra länder.