Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studier visar att antalet vildbin har minskat i Sverige och i resten av världen. Eftersom
vildbin har en väsentlig roll som pollinatörer i många ekosystem utgör minskningen ett hot
mot biologisk mångfald och därmed även mot jordbruksproduktion. Vildbins möjlighet att
flyga mellan olika habitat påverkar deras förutsättningar att överleva. Därför finns det ett
intresse bland svenska kommuner att kartlägga konnektiviteten mellan olika habitat.
Det här arbetet analyserar den ekologiska konnektiviteten för vildbins habitat i urbana
miljöer i Ängelholm. Analysen har två delar, en litteraturstudie och en konnektivitetsanalys
utförd i ArcGIS. Litteraturstudien beskriver vildbins habitatskrav och den redogör för
lanskapsekologisk teori. GIS-analysen (Geografisk informationssystem analys) är utförd
genom att applicera olika buffertar till ängsytor i urbana områden. Valet av avstånd är baserat
på två indikatorarters flygdistanser och habitatkrav.
Resultatet indikerar att den ekologiska konnektiviteten för vildbin är bristfällig i
Ängelholm. GIS-analysen visar att det finns bristområden, i det här arbetet definierat som
områden där det inte finns urbana ängar och dit det inte är möjligt för vildbin att flyga från
andra ängar. Det finns gräsytor i staden som potentiellt skulle kunna omvandlas till ängsytor
för att förbättra konnektiviteten. Analysen sammanställs i en karta som visar vilka områden
som det skulle vara fördelaktigt att anlägga ängar i.
Arbetet visar att GIS-analyser kan användas i kommuners arbete för att ge en tydlig bild
över vilka områden som bör prioriteras för att öka den ekologiska konnektiviteten. Den
bilden kan användas som en utgångspunkt i uppförandet av kommunala grönstruktur- och
pollineringsplaner. Arbetet är inte en heltäckande analys av vildbins konnektivitet, det hade
varit möjligt att fördjupa analysen med en artinventering och med mer geodata som underlag.
Dock visar det här arbetet att anläggandet av urbana ängar skulle kunna vara en effektiv och
ekonomisk åtgärd för att stärka vildbins spridningsmöjligheter i Ängelholm.

Studies show that the number of wild bees in Sweden and globally has decreased. Since wild
bees have an essential role as pollinators in many ecosystems, the decline is a threat to
biodiversity and thus also to agricultural production. Wild bees’ ability to fly between different
habitats affects their chances of survival. Therefore, Swedish municipalities have started to
gain interest in mapping the connectivity of different habitats.
This paper analyzes the ecological connectivity of habitats for wild bees in urban
environments in Ängelholm. The analysis has two parts, one literature study and a GIS
analysis. The literature study describes the habits of wild bees and landscape ecological theory.
The GIS analysis (Geographic Information System analysis) was conducted by applying
different buffers to the areas with urban meadows. The sizes of the buffers were determined by
the foraging distance of two indicator species used in this paper.
The result of the analysis indicates that the ecological connectivity of urban meadows is
deficient. The maps produced in the GIS analysis shows different areas where there are no
meadows and where it is not possible for wild bees to fly from another meadow. In Ängelholm,
there are areas with grass that could be converted to urban meadows for the purpose of
enhancing the connectivity. The result of the analysis is presented in a map that shows in which
areas it would be beneficial to construct new meadows.
The paper shows that GIS analyses can be a useful method for a municipality to gain
knowledge about which areas that should be prioritized to increase the ecological connectivity.
It can be used as the basis in green infrastructure planning and in the development of pollinator
plans. It would be interesting to expand the analysis, for instance, a species inventory in the
study area would make it possible to include more habitats in the analysis. Another example of
an improvement is that other types of geodata could be used in the GIS analysis. This paper
shows that constructing new meadows in Ängelholm could be an impactful and cost-effective
measure in order to improve the ecological connectivity for wild bees.