Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Granbarkborren, Ips typographus, är en av få arter som kan öka drastiskt i populationsdensitet och leda till en omfattande dödlighet av träd i skogen. Skadorna år 2020 uppgick till ett värde på 3,5 miljarder kronor, vilket gör det värdefullt att försöka förstå varför dessa utbrott sker och vad för åtgärder som kan vidtas för att undvika dem.
Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå de faktorer som ligger bakom dessa utbrott, varför de sker, och vad skogsägaren kan göra för att förebygga dem. De långsiktiga förutsättningarna för granproduktionen kommer även att undersökas. De källor som har använts har hittats på olika vetenskapliga databaser och statliga myndigheter. Den forskning som använts har utförts på olika ställen i världen, främst i Europa.
Faktorer som nyligen vindfällda granar, vattenstress, solstrålning, naturliga fiender, val av ståndort och olika skogsbruksmetoder påverkar granbarkborren och granens förutsättningar för att motstå angreppen. De olika direkta åtgärder som kan vidtas är saneringsfällning och anläggning av trädfällor. Förebyggande åtgärder som applicering av metyljasmonat och blånadssvampar bygger upp granens försvar innan angrepp och gör att angreppen kan minska efter applicering. Långsiktiga förutsättningar för granen påverkas av klimatförändringar och vilka olika skogsbruksmetoder som används. Genom en blandad artkomposition skulle angreppen kunna minimeras på lång sikt.
De huvudfaktorer som påverkar utbrottens magnitud verkar vara vattenstress och nyligen vindfällda granar, medan andra faktorer framförallt har en förstärkande effekt. Granbarkborrarna verkar inte kunna tillväxa obegränsat utan begränsas av förekomsten av lättillgängligt material i form av nyligen vindfällda eller stressade träd, då populationen minskar automatiskt efter ett massutbrott utan tillförsel av nytt material.
De direkta åtgärder som finns kräver mycket tid och är inte alltid effektiva, eftersom skogsbrukaren inte hinner plocka bort allt skadat och angripet virke. Därför skapar detta en osäkerhet kring om dessa åtgärder är tillräckligt effektiva och gynnsamma. De naturliga fienderna har en påverkan på granbarkborrspopulationen men det är osäkert hur stor påverkan de har under massutbrott. Både metyljasmonat och blånadssvampar har visat sig minska angreppen, men dessa har inte använts i stor skala och effektiviteten kan därför ifrågasättas. Strukturella åtgärder som ett blandat artbestånd och ett flerskiktat bestånd skulle kunna fungera som långsiktiga lösningar för skogsägaren. Samtidigt förstärker klimatförändringarna de faktorer som orsakar attackerna. Dessutom planteras granar på ståndorter de inte trivs på, vilket gör situationen problematisk.
Vår slutsats i denna litteraturstudie är att vattenstress och nyligen vindfällt material leder till att angreppen av granbarkborren ökar. Det finns möjligheter för skogsbrukaren att kunna minska antalet angrepp. Samtidigt krävs det att granen planteras på ståndorter som ger den goda möjligheter för överlevnad, istället för att planteras på torra ståndorter. De stressfaktorer som har identifierats i vår studie samt förekomsten av storm förväntas öka med klimatförändringar. För att skogsbrukaren ur ett långsiktigt perspektiv ska kunna förebygga angrepp, behöver klimatförändringarna inkluderas som en faktor när strategi väljs.

The spruce bark beetle, Ips typographus, is one of few species that can increase drastically in population density and lead to an extensive mortality of trees in the forest. During 2020 the damages made by this beetle arose to 3,5 billion Swedish crowns, which makes it important to try to understand why these attacks occur and which measures can be taken to stop them.
The purpose of this literature study is to try to understand the factors which causes these outbreaks, why the outbreaks occur and what measures the forest owners can take to prevent them. Also, the long-term prospects for the Norwegian spruce production in a changing climate will be investigated. The sources used have been located on different scientific data bases and state authority websites. The research used has mostly been conducted in Europe.
Factors such as freshly wind thrown trees, water stress, sun radiation, natural enemies, chosen stand type and forestry strategies affect the spruce bark beetle and the possibility of Norwegian spruce to withstand attacks. There are some direct measures that can be used to prevent further outbreaks, such as sanitary felling of trees and using trees as traps. Application of methyl jasmonate and the fungi Ceratocystis polonica can be used as a preventative measure against attacks as they help build up the spruce defense system. Long-term conditions for the Norwegian spruce to survive outbreaks is affected by climate change and which different forest strategies that are used. By using a mixed species composition as a long-term solution, the outbreaks could be minimized.
The main factors affecting the outbreaks magnitude seem to be freshly wind thrown trees and water stress, while other factors have more of a reinforcing effect. The spruce bark beetle does not seem to be able to increase without the availability of suitable habitats, as the population decreases automatically after a mass outbreak without being supplied with freshly killed or stressed material.
The direct measures that are used, demands a lot of time and are not always effective, as the forest owners does not always manage to remove all the infested or newly felled or stressed material. This creates an uncertainty whether these measures are effective and profitable enough. The natural enemies influence the spruce bark beetle population but whether they have a big role in managing populations during a mass attack is uncertain. Both methyl jasmonate and blue stain fungi have shown to decrease outbreaks on logs, but as the methods have not been tested in a large scale the effectiveness of the methods can be questioned. Structural measures such as mixed species stands or multilayered stands could serve as long-term solutions for the forest owner. At the same time climate change is enhancing the main factors causing the attacks. Furthermore, are the spruce trees planted in stand types where they cannot flourish, which makes the situation problematic.
Our conclusion in this literature study is that water stress and freshly wind thrown trees lead to an increase in attacks of the spruce bark beetle. There are possibilities for the forest owner to decrease the outbreaks, but more research is needed. At the same time, the spruce needs to be planted in habitats which gives the trees good opportunities for survival, instead of planting the trees in dry sites. The stressing factors that have been identified in our study and storms are expected to increase with the effects of climate change. For the forest owner to be able to prevent outbreaks in the long-term, climate change needs to be taken in to account when choosing strategy.