Home About Browse Search
Svenska


Skogqvist, Elias and Andersson, Emil, 2022. Ekoparkernas inverkan på långhornskalbaggar (Cerambycidae) : artrikedom, abundans och artsamhällen i jämförelse med kommersiellt brukad skogsmark. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img] PDF
3MB

Abstract

Several dead wood-dependent beetles need substrates which to great extent have been disfavored by intense forestry. Active and continuous restoration in Ecoparks may offer an option with intention to improve the habitation conditions. This study investigated, with data from 2011 and 2020, if longhorn beetle species communities, abundance, species richness and red-listed occurrence were different in an Ecopark compared to a conventional production landscape as a
reference. The hypothesis was that the species richness and abundance in general are higher in the Ecopark, and that the trend over time will indicate a sharper difference between Ecoparks and conventionally managed forest. Regarding species communities and red-listed species, the assumption was that the Ecopark over time will inhabit another species composition and more redlisted species compared to the conventionally managed forest. The assumptions are based on
earlier studies showing that dead wood-dependent beetles are favored by nature conservation – in particular by creation of dead wood.

The beetles were collected in 2011 and 2020 by using insect traps on high stumps from birch and pine - in both Ecopark Hornsö and its reference landscape Hälleskog. Differences between Ecopark and reference landscape regarding abundance and species richness were tested with GLM-models. Differences in occurrence of red listed species over time in the Ecopark were also tested with GLM-model. Venn diagrams and box plots were used to illustrate data.

The tests showed a generally higher species richness and abundance of longhorn beetles in the Ecopark compared to the reference area, independent of the year. The models also showed a
general decline of abundance and species richness from 2011 to 2020, independent of the year. Red-listed longhorn species occurrence in the Ecopark showed a decline from 2011 to 2020. The landscapes inhabited on both occasions over 50 % of the species in common. The Ecopark inhabited on both occasions more than 30 % of the species not found in the production landscape. The production landscape on both occasions inhabited 10 % of the species not found in the
Ecopark. A total of 6 red-listed species was only found in the Ecopark, and not in the production landscape. The number of red-listed species found in the production landscape was 3, but these species were also found in the Ecopark. The results indicate that the strengthened conservation
creates a more favourable envirionment for longhorn beetles compared to conventional forest land. Despite that the study in contrast to the hypothesis do not show increased abundance or species richness over time, there are however indications that the Ecopark has a value – in particular
regarding the 6 red-listed species in total found exclusively in the Ecopark, but not in the conventional production landscape.

,

Flertalet dödvedberoende skalbaggar behöver substrat som i stor omfattning missgynnats av långvarigt och intensivt skogsbruk. Aktiva och kontinuerliga restaureringsinsatser i exempelvis ekoparker kan utgöra ett alternativ i syfte att förbättra habitatförutsättningarna. Denna studie undersökte, med data från 2011 och 2020, om långhorningarnas artsamhällen, abundans, artrikedom samt hur förekomsten av rödlistade långhorningsarter skilde sig en ekopark i jämförelse med ett konventionellt produktionslandskap som referensområde. Hypotesen var att skalbaggarnas artrikedom samt abundans är generellt högre i ekoparken, samt att trenden över tid bör tala för än skarpare skillnad mellan ekoparken och produktionsskogen. Gällande artsamhällen
samt rödlistade arter antogs att ekoparken med tiden kommer uppvisa annorlunda artsammansättning samt fler rödlistade arter jämfört med produktionslandskapet. Hypoteserna
grundas på studier som visat att dödvedberoende skalbaggar gynnas av naturvårdsåtgärder – i synnerhet då död ved skapas.

Skalbaggarna samlades in 2011 och 2020 med hjälp av insektsfällor på tillskapade högstubbar av tall och björk - i både ekopark Hornsö samt dess referensområde Hälleskog. Skillnader mellan ekopark och referensområde avseende artrikedom och abundans testades med GLM-modeller. Förekomstförändringen över tid av rödlistade arter i ekoparken testades likaså med GLM-modell. Venndiagram och lådagram användes för att illustrera data.

Testerna visade generellt högre artrikedom och abundans av långhorningar i ekopark än referensområde, oberoende av år. Modellerna visade även generell minskning av artrikedom och
abundans från 2011 till 2020, oberoende av landskap. Rödlistade långhorningsarters förekomst i ekopark minskade från 2011 till 2020. Områdena hade vid båda tillfällena över 50 % av arterna gemensamt. Ekoparken hade vid båda tillfällena över 30 % av arterna som ej påträffades i produktionslandskapet. Produktionslandskapet hade vid båda tillfällena 10 % av arterna som ej påträffades i ekoparken. Totalt 6 rödlistade arter återfanns i ekoparken, men ej i produktionslandskapet. Totalt 3 rödlistade arter påträffades i referensområdet, men dessa påträffades även i ekoparken. Resultaten tyder på att ekoparkens förstärkta hänsyn och
naturvårdsinsatser generellt skapar en mer gynnsam miljö för långhorningar jämfört med konventionell produktionsskog. Trots att studien i motsats till hypotesen ej visar någon ökad abundans eller artrikedom över tid finns däremot tecken på att ekoparken har ett värde – i synnerhet med tanke på de totalt 6 rödlistade arter som enbart fanns i ekoparken, och ej i produktionslandskapet.

Main title:Ekoparkernas inverkan på långhornskalbaggar (Cerambycidae)
Subtitle:artrikedom, abundans och artsamhällen i jämförelse med kommersiellt brukad skogsmark
Authors:Skogqvist, Elias and Andersson, Emil
Supervisor:Hekkala, Anne-Maarit
Examiner:Egnell, Gustaf
Series:Kandidatarbeten i skogsvetenskap / SLU, Fakulteten för skogsvetenskap
Volume/Sequential designation:17
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:naturvård, aktiv restaurering, död ved, substrat, rödlista, unika arter
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17476
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17476
Subjects:Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:20 Jan 2022 12:04
Metadata Last Modified:21 Jan 2022 02:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits