Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Since the 1950s, clear-cutting has been the dominant way of managing the Swedish forest. This has resulted in even aged forests and denser stands that have a negative impact on the distribution of terrestrial lichens. As a result, it has consequences for the reindeer husbandry, as the main food for the reindeer during the winter consists of terrestrial lichen, such as Cladonia spp. By this, it is important to identify the occurrence of terrestrial lichens today and where it existed.

This study has examined how well a model-based map matches field material collected for Sirges Reindeer husbandry plan 2004. It has also been studied whether the model-based map could be improved, by including both field inventory data and laser scanning data into the modeling process. The results showed that there was correlation in all analyzes, but with different precisions. Highest precision was found in the model-based map with laser data included in the modeling process. A map of the presence of terrestrial lichen in a landscape perspective is a basis that can,
and should, be used in consultations between Sami villages and the forest industry to increase the understanding of the distribution of terrestrial lichens, and in the long run improve consideration.

Sedan 1950-talet har trakthyggesbruk varit den dominerande skogsskötselmetoden i Sverige. Följdeffekter av detta har resulterats i likåldriga skogar och tätare skogsbestånd, vilket har haft en negativ påverkan på marklavens utbredning. Följden av detta har inneburit negativa konsekvenser med minskad areal lavrika skogar för rennäringen, då den huvudsakliga födan för renen under
vinterhalvåret består av marklav, främst Cladonia spp. I och med minskningen, är det viktigt att veta marklavens förekomst idag och var den funnits. Således finns det behov av marklavskarteringar samt att förstå dess kvalitet.

I denna studie har jag genom analyser undersökt hur bra en kartmodell stämmer överens med verkligt fältmaterial insamlat till Sirges samebys Renbruksplan år 2004. Jag har även undersökt om den modellbaserade kartan kunde förbättras genom att inkludera både fältinventeringsdata och laserskanning i modelleringsprocessen. Resultatet i studien visade att det fanns korrelation i alla analyser, men med olika noggrannheter. Högst överensstämmelse och den bästa precisionen i jämförelseanalysen i fältbedömd marklavsförekomst med modellbaserad lavkarta fanns i matchningen med laserdata inkluderad i modelleringsprocessen. En karta över marklavens förekomst i ett landskapsperspektiv är ett underlag som kan, och borde användas vid samråd mellan samebyar och skogsindustrin för att öka förståelsen av marklavens utbredning och på sikt förbättra hänsynen.