Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I århundraden har människan varit en bakomliggande faktor till den accelererande växthuseffekten. Idag är klimatförändringar en av de svåraste utmaningarna som människan står inför. Klimatförändringar är omfattande, snabba och saknar i många fall motstycke i historien då de orsakar förödande konsekvenser på livsmiljöer för djur, växter och människor. Det råder inga frågetecken om varför klimatförändringar måste åtgärdas snarare är det en fråga om hur klimatanpassnings�åtgärder skall utformas för att generera bästa möjliga effekt. Ytterligare en utmaning som behöver beaktas är faktumet att klimatförändringar orsakar en rad olika konsekvenser samt att det i stort sett är omöjligt att hantera samtliga utmaningar med hjälp av en åtgärd. Med utgångspunkt ur detta avgränsar sig denna studie till att enbart hantera en utmaning till följd av klimatförändringar, nämligen översvämningar.

Översvämningar begränsas inte av administrativa gränser således krävs det klimatanpassningsåtgärder som hanterar översvämningsrisker ur ett holistiskt perspektiv.
Ett relativt nytt koncept som bland annat hanterar översvämningsrisker inom urbana och rurala miljöer är grön infrastruktur. Genom att arbeta mer systematiskt på regional nivå med grön infrastruktur ur ett klimatperspektiv skulle många av de klimatrelaterade problemen kunna förebyggas. Dock visar tidigare forskning att det förekommer organisatoriska utmaningar inom grön infrastruktur som hindrar dess lösningar från att tillämpas på en bredare skala inom klimatanpassningsarbetet. I denna studie genomförs semistrukturerade intervjuer för att ur en skånsk kontext identifiera vilka dessa organisatoriska utmaningar är. Studieresultatet påvisar en invecklad konstellation av faktorer som hindrar en bredare tillämpning av grön infrastruktur inom klimatanpassningsarbete. Dels är det fråga om innovation, kunskap, samverkan, lagstiftning och ekonomi. Studien konkretiserar nämnda faktorer och problematiserar relationen mellan dem med avsikt att utveckla och förbättra kunskapen kring de organisatoriska utmaningarna som föreligger klimatanpassningsarbetet genom exempel på hur kommuner och regionen arbetar med frågan om grön infrastruktur.

Mankind has for centuries been an underlying factor in the accelerating greenhouse effect. Today, climate change is one of the most difficult challenges facing us humans. Climate change is extensive, rapid and in many cases unparalleled in history as it causes devastating consequences on habitats for animals, plants and humans. There is no question as to why climate change needs to be addressed, rather it is a question of how climate adaptation measures should be designed to generate the best possible outcome. Another challenge that needs to be considered is the fact that climate change causes several different consequences and that it is virtually impossible to deal with all the challenges with the help of one measure. Based on this, this study is limited to only dealing with one challenge due to climate change, namely floods.

Floods are not limited by administrative boundaries thus climate adaptation measures are required that manage the risk of flooding from a holistic perspective. A relatively new concept that manages the risk of flooding, among other things, in urban and rural environments is green infrastructure. By working more systematically at a regional level with green infrastructure from a climate perspective, many of the climate-related problems can be prevented. However, previous research shows that there are organizational challenges within green infrastructure that prevents its solutions from being applied on a broader scale in climate adaptation work. In this study, semi-structured interviews are conducted to identify, from a Scanian context, what these organizational challenges are. The study results show a complex constellation of factors that prevent a broader application of green infrastructure in climate adaptation work. Partly it is a question about innovation, knowledge, collaboration, legislation and economy. The study concretizes the mentioned factors and problematizes the relationship between them with the intention of developing and improving knowledge about the organizational challenges that exist in climate adaptation work through examples of how municipalities and the regions work with the issue of green infrastructure.