Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta arbete handlar om miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker, vad det innebär och om målet
uppnås. En historisk tillbakablick på hur våtmarker i Sverige har förändrats och vilka typer av
våtmarker som finns i landet ska förtydliga hur människan har nyttjat dessa ekosystem. För att ge
läsaren en tydligare bild varför våtmarker är viktiga ekosystem har ekosystemtjänster som våtmarker
ger och bidra till tagits upp. Anläggning av nya våtmarker och åtgärder för befintliga är något som
beskrivs om fast inte i detaljform.
Detta arbete fokuserar på hur tre utvalda kommuner i Skåne arbetar in miljökvalitetsmålet Myllrande
våtmarker i deras styrdokument som tillexempel miljö- och hållbarhetsplan och vidare hur kommuner
applicerar miljömålen i lokala åtgärder. Hur kommuners samarbete med aktörer som privata
markägare, ideella organisationer och andra kommuner har utförts för våtmarksanläggning och
restaurering i peri-urban miljö beskrivs. Andra åtgärder som tvåstegsdikning tas också upp. Syftet och
lärdomarna av deras åtgärder och hur deras uppföljning av dessa åtgärder ser ut redogörs.
Avslutningsvis i diskussionen jämförs dessa tre kommuner med varandra

This paper concerns itself with the Swedish environmental goal Teeming wetlands (Myllrande
våtmarker) and the whether the goal is met. A historical overview of how wetlands have changed over
time in Sweden as well as the types of wetlands that can be found in the country is meant to illustrate
how these ecosystems have been used by humans. In order to supply the reader with a clear picture
of the importance of wetlands an account of the ecosystems provided by wetlands is delivered.
Construction of new wetlands is something that is described, but not in detail.
The main focus is how three different municipalities in Scania work with the environmental goal
Teeming wetlands in planning documents, such as environmental and sustainability plans, and
furthermore, how the municipalities apply the environmental goal in local measures. How
municipalities’ cooperation with actors such as private landowners, non-profit organizations and other
municipalities has been carried out in regards to wetland construction and restoration in peri-urban
environments is described. Methods such as two-stage ditches are discussed. The aim and the lessons
of the measures which the municipalities used is presented. Lastly, a comparison between the three
municipalities is made and discussed.