Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stadsförtätning är en vanlig strategi för att möta den brist och efterfrågan på bostäder som finns i de flesta svenska städer i dag. Inte sällan ses grönytor som potentiella platser att förtäta på. Samtidigt ska dessa uppfylla behov av rekreation, klimatanpassning och biologisk mångfald.
Uppsatsen undersöker hur grönytors kvaliteter diskuteras i relation till strategin stadsförtätning, och om olika definitioner av- och synsätt på kvalitet påverkar vilka ytor som exploateras och vilka som bevaras. En modell för att analysera och diskutera olika definitioner av kvalitet presenteras. Modellen används sedan för att undersöka ett fall i Lund, där kommunen valt att exploatera delar av en park för bostadsbyggnation.
Undersökningen visar på behovet av ett fördjupat och breddat arbetssätt i bedömningen av grönytors kvaliteter, speciellt i relation till de behov av mångfunktionalitet och samutnyttjande som ökad bebyggelsetäthet och klimatförändringar ställer på dessa ytor.
Uppsatsen pekar också på hur en förskjutning i synsätt på grönytor, från kvantitet till kvalitet, kan ses i relation till ett paradigmskifte från modernismens rymlighetsideal till ett täthetsideal.
Samtidigt behöver synsättet på kvantitet och kvalitet som motsatser omvärderas när klimatanpassningen av städer både kräver väl tilltagna ytor och en kvalitativ, komplex gestaltning.

Urban densification is a common strategy to meet the shortage and demand for housing that exists in most Swedish cities today. It is not uncommon for green spaces to be seen as potential places to densify. At the same time, these spaces must meet the needs for recreation, climate adaptation and biodiversity.
This bachelor’s thesis examines how the qualities of green space are discussed in relation to the urban densification strategy, and whether different definitions of and views on quality affect which surfaces are exploited and which are preserved. A model for analysing and discussing different definitions of quality is presented. The model is then used to investigate a case in Lund, where the municipality has chosen to exploit parts of a park for housing construction.
The study shows the need for an in-depth and broadened approach in the assessment of green area qualities, especially in relation to the needs for multifunctionality and shared use that increased building density and climate change place on these areas.
The essay also points to how a shift in approach to green spaces, from quantity to quality, can be seen in relation to a paradigm shift from the modernist ideal of spaciousness to an ideal of density. At the same time, the view of quantity and quality as opposites needs to be re-evaluated when the climate adaptation of cities requires both roomy areas and a qualitative, complex design.