Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vi lever i en tid där människans relation till naturen förändrats radikalt under de senaste århundradena. I tusentals år har vår existens präglats av ett liv i direkt kontakt med naturen, där samspelet mellan naturliga processer och människans bruk varit uppenbart och direkt avgörande för hennes överlevnad. Många av de kulturpräglade naturtyperna i Sverige vittnar om detta samspel. Miljötyper såsom ängar, hagmarker, betesmarker och våtmarksområden är spår av det äldre brukets hävd och utgör de allra mest artrika biotoperna i vårt land. Idag hotas många av dessa områden av både utbredning av monokulturella rationella jord- och skogsbruksmetoder, men också av igenväxning då bondens småskaliga hävd försvunnit. Skyddade rester från det äldre småbruket, som finns bevarade naturskyddsområden, berättar om ett möjligt samspel mellan människa och natur där vårt fotavtryck bidragit till en rik mosaik av naturtyper till vilken tusentals arter har anknytning. Sedan 1800-talets början har industrialiseringen och urbaniseringen lett till en demografisk utveckling som tagit oss allt längre från naturliga sammanhang. Kontaktytan mellan den urbana människan och natur är idag för många begränsad till stadsparker, villaträdgårdar och stadsnära skog. Vi har i mångt och mycket förlorat kontakten med de processer som ligger bakom vår försörjning av mat, rent vatten och ren luft och vi har lärt oss att ta dem för givet. De samhällen som globalt vuxit fram ur industrialiseringens linjära producentkedjor står i stark kontrast till naturens cirkulära näringsked�jor. Det är en i grunden ohållbar strategi som under decennier urholkat många av de livsnödvändiga ekosystem som vi med många andra arter vilar på. Rapporter från IPCC alarmerar om massutrotning av däggdjur, fågelarter, insekter och växtsamhällen världen över.

Samtidigt finns idag en växande strävan mot att utveckla våra samhällen i motsatt riktning. De senaste åren har samhällsdiskussionen rört sig i en riktning där ekosystemens betydelse lyfts ur flera perspektiv och strategier för integrerade naturbaserade lösningar får ta allt större plats i planeringen av våra framtida städer. Syftet med detta arbete är att genom en gestaltningsprocess bidra med exempel och skapa en fördjupad förståelse för naturbaserad gestaltning som metod för att förhöja både ekologiska och sociala strukturer i våra samhällen. Arbetet är uppdelat i en litteraturstudie och ett reflekterande gestaltningsarbete där jag prövar att arbeta med det lokala kulturlandskapet som förebild för min formgivning av en stadsdelspark i Nyköping.

Litteraturstudien har som syfte att skapa en bakgrund till gestaltningsarbetet. Den innefattar en beskrivning av ekosystem och människans relation och beroende av naturens funktioner. Det är också en studie i växtbyggnad och möjligheten designa miljöer som förhöjer ekologiska värden. En symbios av äldre och nya verktyg presenteras.
Gestaltningsarbetet kretsar kring området Nöthagen i Nyköping där ett äldre industriområde ska byggas om till stadsmässigt bostadsområde. Nyköping ligger i Sörmland, och har en omgivning präglad av rikt naturlandskap. Genom besök i lokala naturreservat har värdefulla naturtyper analyserats utifrån rumsliga kvaliteter, artsammansättning och möjlighet att bidra med ekosystemtjänster. Ett urval har sedan använts som förebildslandskap till den nya stadsdelsparken. Processen har handlat om att försöka förstå växtsamhällen som hela sammanhängande system, och hur vi kan arbeta med att etablera miljöer som utnyttjar naturliga processer och samspel, kontinuerligt bidrar med och synliggör ekosystemtjänster och inkluderar lokal flora och fauna som en självklar del av stadsplaneringen.

We live in a time where man’s relationship with nature has changed radically in recent centuries. For thousands of years our existence has been characterized by a life in direct contact with nature, where the interactions between natural processes and human activity was obvious and directly vital for our survival. Many of the culturally influenced natural habitats in Sweden testify to this interplay. Environmental types such as meadows, pastures lands and wetlands bears traces of the older cultivating tradition and constitute the most species-rich biotopes in our country. Today, many of these areas are threatened due to both the spread of monocultural rational agricultural and forestry methods, but also by overgrowth as the farmer’s small-scale tradition has disappeared. Protected remains from the traditional small farms, which are preserved nature reserves areas, tell of a possible interaction between man and nature where our footprint has contributed to a rich mosaic of habitats to which thousands of species are connected. Since the early 19th century, industrialization and urbanization have led to a demographic development that has taken us further and further away from natural contexts. The contact area between the urban man and nature is today limited for many people to city parks, villa gardens and forests close to the city. We have to a great extent lost touch with the processes behind our supply of food, clean water and clean air, and we have learned to take them for granted. The societies that have grown globally out of the linear production chains of industrialization are in contrast to nature’s circular food chains. It is a fundamentally unsus�tainable strategy that for decades has eroded many of the vital ecosys�tems on which we and many other species depend on. Alarming reports from the IPCC shows the mass extinction of mammals, birds, insects and plant communities around the world.

At the same time, today there is a growing effort to develop our societ�ies in the opposite direction. In recent years, the societal discussion has moved in a direction where the importance of ecosystems is lifted from several perspectives and strategies for integrated nature-based solu�tions may take an increasing place in the planning of our future cities. The purpose of this work is to contribute through examples of a design process and create an in-depth understanding of nature-based design as a method for enhancing both ecological and social structures in our societies. The work is divided into a literature study and a reflective design work where I try to work with the local cultural landscape as a model for my design of a district park in Nyköping.

The purpose of the literature study is to create a background for the design work. It includes a description of ecosystems and the human relationships and dependence on the functions of nature. It is also a study in plant construction and the possibility of designing environments that enhance ecological values. A symbiosis of older and new methods is presented. The design work revolves around the area Nö�thagen in Nyköping, where an older industrial area will be rebuilt into an urban residential area. Nyköping is located in Sörmland, and has an environment characterized by rich natural landscape. Through visits to local nature reserves, valuable habitats have been analyzed on the basis of spatial qualities, species composition and the opportunity to contribute with ecosystem services. A selection has then been used as a model landscape for the new district park. The process has been about trying to understand plant communities as a whole coherent system, and how we can work to establish environments that utilize natural processes and interactions, continuously contribute to and make ecosystem services visible and include local flora and fauna as an obvious part of urban planning.