Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den demokratiska betydelsen som torget besitter är en viktig aspekt när det kommer till framtidens stads- och torgplanering. I debatten om den pågående urbaniseringen talas det ofta om behovet av att förtäta städerna i hopp om att fler människor ska kunna bosätta sig på en allt mindre yta men genom att bygga bort öppna offentliga ytor, byggs också möjligheterna till socialt umgänge, aktivitet och offentliga sammankomster bort. Därigenom inskränks befolkningens rätt och möjlighet till informationsspridning, offentliga ställningstaganden och utbyte av åsikter - vilka är grundläggande förutsättningar för en väl fungerande demokrati. Förekomsten av öppna offentliga ytor i staden kan därför anses vara en direkt demokratisk rättighet och en begränsning av dessa ytor kan således riskera en inskränkning av demokratin. Det här arbetet behandlar därför torgets roll som demokratisk plats och hur det offentliga rummet relaterar till demokratiska värden men också hur en demokratisk plats konkret kan gestaltas. För att visa på detta har ett gestaltningsförslag för Rosendalstorg i Uppsala tagits fram utifrån frågeställningen ”Hur kan Rosendalstorg gestaltas för att bli en demokratisk plats?”.

Arbetets metod kom att utgå från Rob Roggemas modell ”Research by design” och resulterade i en kontinuerlig designprocess där metoden som användes för att besvara arbetets dilemma utgjordes av en undersökande gestaltningsprocess. Arbetets olika delar löpte parallellt och resultatet växte därför fram ur en pågående process vilket gjort att arbetet kontinuerligt ifrågasatts och reviderats.

Rosendalstorg är en del av ett större utbyggnadsprojekt i Uppsala kallat ”Södra staden” och genom att analysera och utvärdera detaljplanen kring Rosendal tillsammans med det kvalitetsprogram och de specifika önskemål och krav som kommunen har på Rosendalstorg, skapades en grund till arbetet. Det gjordes även en litteraturgenomgång för att förankra arbetet i tankar, forskningsresultat och idéer gällande det offentliga rummets betydelse för demokratin men också beträffande torgets generella roll i samhället.

Konceptet ”Ett oskrivet blad” kom att utgöra en grund för arbetet och relaterar på flera plan till arbetet. Bland annat till den demokratiska rättigheten att uttrycka sig fritt, till den implicita rätten till utbildning, det angränsande medborgarhusets biblioteksinrättning samt det faktum att både torget och Rosendal skapats just utifrån ett ”oskrivet blad” för att komma att bli en helt ny stadsdel.

Förslaget som presenterats svarar på frågeställningen genom att utgöra en öppen plats där utrymme ges för torget att bli en naturlig samlingsplats, både för större och mindre evenemang, demonstrationer och/eller offentliga möten. Kreativitet och jämställdhet premieras tillsammans med tillgänglighet och trygghet vilket tillsammans resulterar i en fri och demokratiskt förankrad plats.

Definitionsproblematiken kring begreppet demokrati diskuterades i arbetets slutfas tillsammans med huruvida arbetets själva utförande är demokratiskt förankrat. Vidare forskning kan därför med fördel konkretisera landskapsarkitektens roll och dess uppgift som demokratiska samhällsbyggare.

The democratic significance of the public square is an important aspect of future urban planning and urban design. The debate regarding the need for urban densification is widely spread but rarely questioned in the aspects of democratic values. While the densification of cities leads to space efficiency in regards of housing, the frequency and existence of public open space is at risk. Thus, the urban densification may compromise inhabitants right to public gatherings, dissemination of information, free speech and public opinion. Therefore, this thesis investigates the liaison between democracy and public space, presenting a democratic design proposal for the Rosendal Square in Uppsala, Sweden.

The methodology being used in this thesis is inspired by Rob Roggema’s model ”Research by Design” where design is used as a constructive method to find an answer to a question rather than a linear result of a research. Thus, the design process has been continuous throughout the work process and the analysis and the designing phases has been parallel to each other. The design process was conducted to analyse the site, analyse the directions given by the municipality and to analyse various literature on the subject. It has included research regarding democratic values in a public space context as well as the democratic role of the landscape architect. Also, the public square’s relevance and general requirement has been considered.

The analysis alongside the continuous sketching process eventually led to a formed developing program and a concluded design strategy. The program and strategy were conducted to figure as guidelines which further evolved into the design concept. The concept “A Blank Page” relates both to the chance (or challenge) of forming something new out of nothing but also to the implicit democratic right of freedom of speech. It awakens the idea of a non-censured society where you can be who you are and express your opinion without any official boundaries or threats.

The final design proposal reached its’ aim of creating a democratic public space by providing a welcoming, accessible and non-programmed area which offers freedom of activity, creativity and social interactions. It’s cohesive in its’ design and therefore creates a tangible and recognisable place. By providing lots of opportunities to meet and interact it becomes a natural place for people to meet, share information and practice democratic actions such as demonstrations, manifestations and public events.

The lead debate in this thesis has been the definition of democracy itself. The simplification of the complexity is an inevitable aspect and may question the dignity of the thesis, although not to the extent where it becomes irrelevant. The result of this work is therefore to be considered and hopefully raise questions regarding the possible damage urbanisation could have on our democratic society. Further research on how to design democratic public places and the role of the landscape architect as a promotor of democratic values, is to be encouraged.