Home About Browse Search
Svenska


Johnte, Wilma, 2021. Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img] PDF
7MB

Abstract

Flertalet studier visar på att naturen har en positiv påverkan på människans välbefinnande. Med detta
menas att naturen kan verka lugnande och stressreducerande på oss under rätt förutsättningar. Denna evidensbaserade forskning har lett till ett antal teorier och modeller som ger yrkesverksamma inom
landskapsarkitektur och trädgård verktyg för att formge och planera hälsofrämjande miljöer för fler målgrupper, även de med särskilda behov. En av dessa grupper är personer med demenssjukdom på särskilt boende. De kan inte själva välja sin omgivning och det är därför av högsta vikt att utemiljön är väl vald och formad efter deras behov. Syftet med denna uppsats är att belysa utemiljöns möjlighet för ett ökat psykiskt välmående hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Kunskapen
har sedan applicerats på Ängenäs särskilda boende för att utvärdera och ge utvecklingsförslag till utemiljön. Genom en litteraturstudie och platsbesök samt semi- kvalitativa intervjuer med vårdgivare på Ängenäs särskilda boende har slutsatser dragits. Intervjuerna har analyserats genom
en Qualitative content analysis och övergripande ämnen har selekterats och presenterats för respektive intervju. Diskussionen kring utemiljöns betydelse för ett ökat psykiskt välmående hos personer med demenssjukdom resulterade i fyra olika kvalitéer. Dessa är: naturlika inslag, meningsfullt deltagande, en stödjande och uppmuntrade miljö samt relationen mellan inne och ute.
Genom att se till meningen av dessa kvalitéer kan en utemiljö som verkar för att öka det psykiska
välmåendet formges. För Ängenäs särskilda boende kan det konstateras att utemiljön har god potential i att främja det psykiska välmåendet och platsen kan ses som ett gott exempel. En slutsats är att fler evidensbaserade modeller bör utvecklas för att implementera forskning vid utformningen av utemiljöer i vårdsammanhang. Vid framtida formgivning och planering av nya särskilda boenden
rekommenderas det att landskapsarkitekten ser till evidensbaserade designmodeller och samarbetar med vårdgivaren för att skapa en hälsofrämjande utemiljö.

,

Multiple studies indicate a positive effect on people’s wellbeing in relation to nature. This means that nature can have a calming and stress-reducing effect on us under the right circumstances. This kind of evidence-based research has led to a number of theories and models that provide professional tools for designing and planning health-promoting environments for additional target groups, including those with special needs. One of these groups consists of people with dementia in assisted
living. They cannot choose their surroundings themselves, therefore it is of the utmost importance that the outdoor environment is well chosen and tailored to their needs. The purpose of this thesis is to shed light on the outdoor environment's opportunity for increased mental wellbeing in people with dementia stationed in assisted living. This idea has since been applied to Ängenäs housing for assisted living to evaluate and provide development proposals for the outdoor environment.
Conclusions have been drawn through a literature study and site visits as well as semi-qualitative
interviews with care providers at Ängenäs housing for assisted living. The interviews have been analyzed through a qualitative content analysis and overall topics have been selected and presented for each interview. Photography and maps have been incorporated into the text to describe and analyze the site. The discussion about the importance of the outdoor environment for increased
mental wellbeing in people with dementia and/or cognitive impairment resulted in four different factors. These include natural elements, meaningful participation, a supportive and encouraging environment, and the relationship between inside and outside environments. By understanding the impact of what these four factors can contribute, an outdoor environment for increased mental
wellbeing can be designed. In the case of Ängenäs housing for assisted living it was found that their outdoor environment had great potential to promote mental wellbeing. Ängenäs housing for assisted living can be viewed as a role model. In conclusion more evidence- based design models needs to be developed to implement research to the design of health promoting outdoor settings. In the future it is important that professionals take into account evidence-based design and collaborate with caregivers in order to ensure that the outdoor environment is suitably adjusted and designed for the target group.

Main title:Minnen av krokus och sättpotatis
Subtitle:utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende
Authors:Johnte, Wilma
Supervisor:Lövrie, Karl
Examiner:Palsdottir, Anna Maria
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:hälsofrämjande miljöer, äldre, demenssjukdom, restorativa miljöer, särskilt boende, deltagande, evidensbaserad forskning, health-promoting environments, elderly, dementia, restorative environments, assisted living, participation, evidence-based research
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17104
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17104
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:26 Aug 2021 08:54
Metadata Last Modified:27 Aug 2021 01:03

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits