Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I skuggan av Sveriges ratificering av europeiska landskapskonventionen (ELC) undersöks hur nationalparken, som har sina rötter i nationalromantiken, har uppdaterats till en modern tid med nya förutsättningar och krav på landskapet. Den en gång elitistiska skyddsformen har tvingats anpassa sig till en ny värdegrund när det kommer till landskap, hållbarhet, multifunktionalitet och
delaktighet. Naturskydd påverkas av hur landskap uppfattas, och vem som bestämmer vilka värden i landskapet som är värdefulla samt hur de ska förvaltas. Turismen och statens gemensamma historia i naturskyddet spåras i Fulufjällets Nationalpark i norra Dalarna, en av de senaste svenska nationalparkerna, som utgör material för denna fallstudie. För första gången i Sverige används ett zoneringssystem som verktyg för att kunna bemöta olika intressen. Genom analys av narrativ och
prioriteringar undersöks vad och vems agenda som ligger till grund för nationalparksbildandet.
Fallstudien prövas mot ett teoretiskt ramverk som berör ämnen som landskap, perception, turism och ELC.
Resultatet från fallstudien visar att orördhet och vildmark ingår i ett narrativ som genomsyrar i
skötselplanen och marknadsföringen av nationalparken som turistmål. Zonindelningen används för att kunna separera olika intressen ifrån varandra, snarare än att skapa ett hållbart mångfunktionellt landskap där olika aktiviteter kan koexistera i samma rum. De internationellt institutionaliserade krav på orördhet som ligger i nationalparkens natur är svårförenliga med olika former av hållbart brukande.

In the light of Swedens ratification of ELC, I study how the establishment of a national park in a mountainous region at the Norwegian border of Sweden has adapted to address a new moral authority concerning landscape focused on perception, sustainability, multifunctionality and participation. The national park legacy was once associated with elitism and had its roots in the
national-romantics era in Sweden. This common heritage of national purpose and tourism in Swedish nature conservation is being traced in a modern establishment. For the first time in Sweden, the authorities implemented a zoning strategy to permit a wide range of activities in the area that compose the national park. In order to make sense of this landscape, I investigate how the
different user groups are represented and given opportunity to claim in the landscape, and how the
national park maintenance plan is narrated. My studies are made up by a literature study in the subject of landscape, perception, tourism, and the European Landscape convention, applied on a case study of Fulufjället National Park. The case is primarily an analysis of the maintenance plan published by the time of the opening of the national park. The maintenance plan is supplemented by a visitor-marketing strategy and other official documents relevant to the establishment in both
Sweden and Norway.
My results show that wilderness and pristine nature are key words involved in narrating how the area is perceived by both the authorities and in the visitor-market strategy: presumably because it attracts an urban target audience. The zoning strategy applied in the national park separates different usages of the landscape, rather than creating the sustainable multifunctional landscape sought after in the ELC. The internationally institutionalized demands for wilderness and pristine
nature somehow make up an obstacle for developing a more user-integrative and multifunctional national park establishment.