Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsala kommun inledde under 2017 ett projekt för att etablera ett antal servicepunkter i kommunens landsbygdsområden. Konceptet och arbetet med servicepunkter är ett tydligt exempel på när governance används som styrmodell. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur governanceprocessen format arbetet med servicepunkterna och på vilket sätt det bidragit till serviceutvecklingen i kommunens landsbygdsområden. Studien bygger på intervjuer med lokala projektledare från de olika servicepunkterna och den kommunala projektledaren samt observationer från hälften av de etablerade servicepunkterna. Samverkan inom ramen för projektet har till största del skett mellan kommunen och de lokala projektledarna, som fungerat som en informationsnod i respektive ort eller bygd. Det byråkratiska arbetet i projektet har å ena sidan omfattats av en del som upplevts som fri, den att ta fram servicepunktsavtal. Å andra sidan blir det tydligt att regleringen kring den offentliga upphandlingen upplevts som ett hinder, då den inte är anpassad efter governance som styrmodell. Kommunikationen mellan parterna, som en central del av governance, har förbättrats genom projektet samtidigt som vikten av tydlighet för att undvika missförstånd och besvikelse aktörerna emellan är klar. Servicepunkterna har bidragit till att stärka de praktiska och sociala dimensionerna av service samt den övergripande känslan av service.

In 2017, Uppsala Municipality initiated a project to establish several servicepoints in the municipality's rural areas. Servicepoints as a concept is a clear example of when governance is used. The study therefore aims to investigate how the governance process shaped the work with the servicepoints and in what ways it contributes to service development in the municipality's rural areas. The study is based on interviews with local project managers from various servicepoints and the municipality’s project manager as well as observations from half of the established servicepoints. Most of the work within the project has taken place between the municipality and the local project managers, who have spread information in their respective areas. The bureaucratic work in the project has, on the one hand, been comprised of a part that has been perceived as free, the development of servicepoint agreements. On the other hand, it becomes clear that the regulation of public procurement has been perceived as an obstacle, as it is not adapted to the governance model. Communication between the parties, as a central part of governance, has been improved through the project, while the importance of clarity to avoid misunderstandings and disappointment between the actors is evident. The servicepoints have also contributed to strengthening the practical and social dimensions of service as well as the overall feeling of service.