Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Entreprenörer och lantbrukare är manligt kodade koncept med manliga konnotationer. När lantbrukare studeras som företagare finns det en risk att den maskulint kodade entreprenören i samklang med den maskulint kodade lantbrukaren blir dubbelt stereotypiserad. För att nå en mer jämställd bild över lantbrukaren behöver bilden av lantbrukare som företagare problematiseras. Denna studie ämnar undersöka huruvida stereotypa mönster av manliga och kvinnliga entreprenörer befästs eller frigörs i lantbrukspress. Studien utgörs av en diskursanalys av tidskriften Land Lantbruk där artiklar om manliga och kvinnliga lantbrukare, vilket vi i denna studie likställer med entreprenörer, avkodades till nyckelord för att analyseras. Nyckelorden grupperades i kategorier som sedan kom att utgöra mönster för hur mannen respektive kvinnan som entreprenör porträtterades i de studerade artiklarna.
De fem mest framträdande mönstrena för kvinnan och mannen konstaterades vara stereotypa mönster vilka, efter analys utifrån teori om genus och mediebilder över entreprenören och lantbruket, visade sig antingen befästa eller frigöra stereotypa mönster om mediabilder över entreprenören och lantbruket i teorin. De stereotypa mönstren av mediebilder över den manliga entreprenören och mannen i lantbruket i teorin befästes av samtliga stereotypa mönster av mannen som entreprenör i Land Lantbruk; en arbetsamhet och framåtanda; en självsäkerhet; ett ekonomiskt intresse; en framgångssaga samt mannen tillsammans med mannen. De stereotypa mönstren av mediebilder över den kvinnliga entreprenören och kvinnan i lantbruket i teorin befästes av tre av de stereotypa mönstren av kvinnan som entreprenör i Land Lantbruk; ett omhändertagande; rollen som kvinna och i relation till en man och ett behov av andra och en känsla av oro. Resterande två mönster för kvinnan som entreprenör i empirin; en självsäkerhet och normbrytning samt en arbetsamhet och framåtanda, frigjorde stereotypa mönster av kvinnan i teorin. Dessa två mönster gick snarare i linje med stereotypa mönster i teorin om den manliga entreprenören och mannen i lantbruket.
Detta påvisar en dubbel stereotypisering i porträttering i lantbrukspress, framförallt för den manliga, men även till viss del för den kvinnliga entreprenören. Media har en potential att påverka de diskussioner som förs i samhället samt sättet att forma innebörden av maskulinitet och femininitet. Därmed kan denna studies resultat vara en indikation på att en förändring av porträtteringen behöver ske för att nå en mer jämställd bild över lantbrukare som företagare.

Within research, both entrepreneurs and farmers are male-coded concepts with male connotations. When studying farmers as entrepreneurs, there is a risk that the masculine-coded entrepreneur together with the masculine-coded farmer will be doubly stereotyped. In order to achieve a more equal image of the farmer, the image of the farmer as an entrepreneur needs to be problematized. This study aims to examine whether stereotypical patterns of male and female entrepreneurs are being supported or rejected in the agriculture press. This was done performing a discourse analysis of the journal Land Lantbruk, where articles about male and female farmers were decoded into keywords which then was analysed. In this study we equate farmers with entrepreneurs. The keywords were grouped into categories which was discovered to represent patterns for the portrayals of the female and male entrepreneurs in the articles.
The five most prominent patterns for both women and men were found to be stereotypical patterns which proved to either support or reject stereotypical patterns in theory of media images of the entrepreneur and agriculture. The stereotypical patterns of media images of the male entrepreneur and farmer in theory were supported by all the stereotypical patterns of men as entrepreneurs in Land Lantbruk; an industriousness and ambition; a self-confidence; an economic interest; a story of success and the man together with the man. The stereotypical patterns of media images of the female entrepreneur and farmer in theory were supported by three of the stereotypical patterns of women as entrepreneurs in Land Lantbruk; a caring aura; the role as a woman and in relation to a man as well as a need of others and a sense of anxiety. The remaining two patterns of the woman as an entrepreneur in Land Lantbruk; a self-confidence and norm-braking as well as an industriousness and ambition, rejected stereotypical patterns in theory. These two patterns rather corresponded to stereotypical patterns of the male entrepreneur and farmer in theory.
This demonstrates a double stereotyping in portrayal in the agriculture press, especially among the male, but also to some extent among the female entrepreneurs. Media has the potential to influence the discussions that takes place in society and an opportunity to influence the way in which the meaning of masculinity and femininity is shaped. Hence, the result of this study could serve us an indication that a change in portrayal needs to take place in order to achieve a more equal image of farmers as entrepreneurs.