Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Pigs’ (Sus scrofa) behaviors are affected by the environment they are housed in, where an enriched environment offers pigs to perform more diverse behaviors. Pigs reared in barren environments perform more oral manipulation toward their pen mates, compared to pigs reared in enriched environments. In conventional pig production, straw is the most common bedding material in enriched system. Roughage have a beneficial use in animal production. For example, providing pigs with silage, in addition to straw, increases their opportunities to perform foraging and exploratory behaviors, and may also contribute to nutrient supply and promote gastric health. Weaning in conventional pig production usually means an abrupt feed-change. Problems associated with weaning are e.g., diarrhea and behavioral problems, like belly nosing, mounting and fighting due to regrouping after weaning. Pre-weaning enrichment may improve the welfare of the piglets by expanding the piglets’ behavioral repertoire, stimulating foraging and feed-intake around weaning, and decreasing aggression and stress response post-weaning. Pigs have a strong motivation to perform foraging and exploratory behaviors, where environmental enrichment is used to provide pigs an environment suitable to perform these species-specific behaviors and to prevent damaging and undesirable behaviors. Silage have a positive impact on the pigs’ welfare when given as an additional rooting substrate. Silage increases the time pigs spend on manipulating and exploring the substrate, e.g., in combination with straw, as well as it could serve as an additional nutritive feed source. The aim of this study was to investigate piglets’ behavior, pre- and post-weaning, when having access to silage, in addition to straw, compared to no access to silage. In this study, 105 piglets (YxH), divided in two batches, were. Four different treatments were tested: no silage (C, n = 22), silage only pre-weaning (Spre, n = 28), silage only post-weaning (Spost, n = 26), and silage both pre- and post-weaning (Spp, n = 29). Piglets were weighed at three occasions and behavioral data was collected performing direct observation, using instantaneous (scan) sampling and continuous (focal) sampling. Minitab 18 was used to perform statistical analyses, and behavioral differences was tested using general linear model (ANOVA). Effects of silage were found on piglets’ body weight (BW) (P < 0.001), where Spost and Spp had the highest growth rates. Pre-weaning, suckling was the highest in Spre and Spp (P < 0.001). Further, nosing objects was most common in Spost (P < 0.01). Spp performed the most ear and tail biting (P < 0.05). This study found no differences in behavior between piglets that were provided with silage pre-weaning, compared with those that only received silage post-weaning. In general, foraging and exploring behaviors increased if the piglets received silage in addition to straw. No effect of silage on social interactions and unwanted behaviors among the piglets was confirmed. However, silage may be a good enrichment and have potential to promote pigs’ gastric health, due to its scent and nutrient composition.

Grisars (Sus scrofa) beteende påverkas av den miljö de hålls i, där en stimulerande och berikande miljö erbjuder grisarna att utföra fler varierande beteende. Grisar som hålls i en karg och ostimulerande miljö utför fler beteenden som riktas mot andra grisar, jämfört med grisar som hålls i en stimulerad och berikad miljö. Halm är det vanligaste strömaterialet som används till grisar i konventionell produktion. Det finns fördelar med att använda grovfoder i djurproduktion. Till exempel, genom att ge ensilage till grisar, i kombination med halm, ökar grisars möjligheter till att utföra födosökande och undersökande beteende, samtidigt som ensilage kan bidra till tillförsel av näring och främja mag- och tarmhälsan. I konventionell grisproduktion innebär avvänjning vanligtvis en plötslig foderförändring för smågrisen. Problem som ofta är förknippade med avvänjning är bland annat diarré och beteendeproblem. Beteendeproblemen kan till exempel vara att smågrisen trycker trynet mot en annan smågris och masserar dennes mage (eng. belly nosing) eller ridning och slagsmål till följd av omgruppering efter avvänjning. Miljöberikning före avvänjning kan förbättra smågrisarnas välfärd genom att utvidga deras beteenderepertoar, stimulera födosöksbeteende och foderintag kring avvänjning, samt minska aggression och stressrespons efter avvänjning. Grisar är starkt motiverade till att födosöka och utforska sin omgivning. Miljöberikning till grisar används därför för att ge dem en miljö som gör det möjligt att utföra dessa artspecifika beteende, samtidigt som det kan förhindra att grisarna utför skadliga och oönskade beteende. Ensilage har en positiv inverkan på grisarnas välfärd när det ges i samband med annat strömaterial. Ensilage, kombinerat med exempelvis halm, ökar tiden som grisarna spenderar på att tugga och utforska strömaterialet, samtidigt som det kan fungera som en ytterligare näringskälla. Syftet med denna studie var att undersöka smågrisarnas beteende, före och efter avvänjning, när de hade tillgång till ensilage, kombinerat med halm, jämfört med inte tillgång till ensilage. Studien inkluderade 105 smågrisar (YxH), uppdelade på två omgångar. Fyra behandlingar testades: ingen tillgång på ensilage (C, n = 22), tillgång till ensilage endast före avvänjning (Spre, n = 28), tillgång till ensilage endast efter avvänjning (Spost, n = 26), och tillgång till ensilage både före och efter avvänjning (Spp, n = 29). Smågrisarna vägdes vid tre tillfällen och beteendedata samlades in genom direktobservationer. Statistiska analyser utfördes i Minitab 18, där skillnader i smågrisarnas beteende analyserades med generella linjära modeller (ANOVA). Ensilaget hade en påverkan på smågrisarnas kroppsvikt (P <0,001), där grisar i Spost och Spp hade högt tillväxt av grupperna. Dibeteende före avvänjning var högst hos grisarna i Spre och Spp (P <0,001). Nosa på, och undersöka, boxens inredning var vanligast i Spost (P <0,01). Spp hade högst förekomst av öron- och svansbitning (P <0,05). Denna studie fann inga skillnader i beteende mellan smågrisar som hade tillgång till ensilage före avvänjning, jämfört med de som endast hade tillgång till ensilage efter avvänjning. Generellt ökade födosöks- och undersökningsbeteende hos smågrisarna som hade tillgång till ensilage. Någon effekt på sociala interaktioner eller oönskade beteenden kunde inte ses. Ensilage kan däremot vara en bra miljöberikning och har potential att främja grisars mag- och tarmhälsa, med tanke på dess doft och näringssammansättning.