Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Då bilen blev allt vanligare i Sverige från 1950-talet förändrades stadsplaneringsidealen från fokus på människans till bilens framkomlighet. Efter millennieskiftet har idealen börjat vända igen och städer står nu inför utmaningen att anpassas både för människor och fordon. Ett led i detta är att trafikleder runtom i Sverige ska eller har omvandlats till stadsstråk, vilket även Uppsala kommuns översiktsplan har som ambition. Syftet med uppsatsen är att utvärdera funktionen hos en stadsgata som tidigare varit en trafikled. Det görs genom en undersökning av Råbyvägen, som var Uppsala kommuns första satsning på omvandling till stadsstråk.

Uppsatsens frågeställning lyder: Hur väl fungerar Råbyvägen som livfullt och attraktivt stadsstråk? För att besvara frågeställningen används en utvärderingsmodell baserad på teoretikerna Jan Gehl och Jeff Speck som diskuterar städer utifrån människans behov och preferens. Som underlag till bedömningen ligger platsbesök som innefattar inventering och observationer, samt granskning av kommunens dokument som är relevanta för området.

Resultatet visar att Råbyvägen idag fungerar relativt dåligt som stadsstråk. Det positiva är att det finns en blandning av verksamheter och väl fungerande kollektivtrafik. Växtligheten bidrar delvis till ett bra klimat. Bristerna ligger i för brett utrymme för bilar, svagt skydd för fotgängare, för få träd som är glest planterade och stora avbrott i stadsrummet. För att fungera som ett exempel på ett välfungerande stadsstråk behöver en del åtgärder göras.

When cars gained popularity in Sweden around 1950 the city planning ideals shifted from focusing on accessibility for humans to that of cars. After the start of the new millennia the ideals have started to shift once again, and cities now face the challenge of accommodate both human and vehicle. One example of this is how main roads around Sweden will or have been transformed to city streets, which is an ambition that Uppsala municipality shares. The aim of this bachelor’s thesis is to evaluate the function of a city street which previously was a main road. This will be achieved through a case study of Råbyvägen, which was the first street that Uppsala municipality transformed.

The thesis’ question is: How well does Råbyvägen function as a lively and attractive city street? An evaluation model based on the theorists Jan Gehl and Jeff Specks ideas of human needs and preferences is used to answer this question. The basis for answering the evaluation are site visits which include stock-taking and observations together with examination of relevant documents from the municipality.

The results show that Råbyvägen as of today has relatively low function as a city street. What is positive is that there is a mix of residential and commercial use along with well-functioning transit. The greenery contributes to a better climate to some degree. The shortages include too much space for cars, lack of pedestrian protection, too few trees placed too far apart and large interruptions of the building fronts. To exemplify a well-functioning city street there are some measures that need to be taken.