Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

År 2020 uppgick den totala åkermarken i Sverige till 2 548 404 hektar varav 5,3 procent av denna mark betecknas som träda. Marken som ligger i träda gör det ofta av en anledning, till exempel att den är svårbrukad, otillgänglig, dåligt dränerad eller att lantbrukare använder den som ekologisk fokusareal i sina SAM-ansökningar. Detta är mark som borde gå att utnyttja bättre ur ett klimatperspektiv. Det finns idag möjligheter att så olika blandningar av blommor
för att gynna pollinatörer eller växter som binder mer kol i marken än enbart gräs.
Idag ställs det krav från myndigheter på lantbrukare, till exempel att om de brukar mer än 15 hektar så ska minst 5 procent vara ekologisk fokusareal och det måste minst vara två grödor på sin mark, detta för att ha rätt till ekonomiskt stöd för sin mark. Många lantbrukare upplever regelverket kring detta system som invecklat och krångligt och önskar därför förändring. 2023 kommer den nya CAP-reformen från EU som säger hur EU och medlemsländer ska fördela stödet och pengarna till lantbrukare, därför är det ett ämne som är högst aktuellt.
Frågan som detta arbete ska reda ut är hur svenska lantbrukare och myndigheter ska gå till väga för att odlingen av klimatnyttiga grödor på marginell jordbruksmark ska öka, alltså hur marken ska utnyttjas bättre ur ett klimatperspektiv. Med klimatnyttiga grödor menas grödor som gynnar den biologiska mångfalden, till exempel pollinatörer och nyttoinsekter, samt grödor som binder mycket kol i marken.
Arbetet grundar sig på Theory of change, en modell som utgår från en målsättning och sen jobbar bakifrån för att identifiera vilka förändringar som krävs för att målet ska uppnås.
En kvalitativ undersökning med semistrukturerade djupgående intervjuer utformades för att ta reda på hur aktiva lantbrukare tänker kring denna problematik. Intervjuer genomfördes med fyra lantbrukare och två rådgivare med olika bakgrund. Det visade sig att samtliga trodde att de kunde göra mer insatser på sin marginella jordbruksmark för att gynna klimatet. Den stora faktorn till att det dock inte görs är framför allt dålig lönsamhet i denna typ av odling.
Kompetensen hos lantbrukare finns men den tros saknas hos politiker och tjänstemän.
Lantbrukarna efterlyser mer forskning och utbildning kring ämnet samt en bättre dialog mellan lantbruket och myndigheter, detta för att öka förståelsen för varandra. Arbetet avgränsades till växtodlingsgårdar i Skåne.

In 2020, the total arable land in Sweden amounted to 2,548,404 hectares, of which 5.3 per cent of this land is fallow. The fallow land often is fallow for a reason, for example it is difficult to use, inaccessible, drainage or that farmers use it as an ecological focus area in their SAM applications.
These are land that should be better exploited from a climate perspective. Today, there are opportunities to sown different mixtures of flowers to benefit pollinators or plants that bind more carbon in the soil than just grass.
Today, there are demands from authorities on farmers, for example that if you use more than 15 hectares, at least 5 percent should be ecological focus area and you must at least grow two crops on your land, this in order to be entitled to financial support for your land. Many farmers find the regulations surrounding this system complicated and therefore want change. In 2023, the new CAP reform will come from the EU, which tells how the EU and Member States will distribute the aid and money to farmers, therefore it is a topic that is highly topical.
The question that this work will sort out is how Swedish farmers and authorities should proceed in order to increase the cultivation of climate-beneficial crops on marginal agricultural land, i.e. how to better use the land from a climate perspective. Climate-beneficial crops mean crops that benefit biodiversity, such as pollinators and utility insects, as well as crops that bind a lot of carbon in the soil.
The work is based on Theory of change, a model that is based on a goal and then works from behind to identify what changes are required to achieve the goal.
A qualitative survey with semi-structured in-depth interviews was designed to find out how active farmers think about this problem. Interviews were conducted with four farmers and two advisors from different backgrounds. It turned out that everyone thought they could make more efforts on their marginal agricultural land to benefit the climate. However, the major factor in this not being done is, above all, poor profitability in this type of cultivation.
The skills of farmers exist, but it is believed to be lacking among politicians and officials.
Farmers are calling for more research and education on the subject, as well as a better dialogue between agriculture and authorities, in order to increase understanding of each other. The work was confined to plant cultivation farms in Skåne.