Larsson, Tilde and Nilsson, Elisabet, 2021. Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation : hur vanliga produktionssjukdomar kan förbyggas. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
|
PDF
749kB |
Abstract
I takt med att avkastningen hos mjölkkor ökat på grund av förbättrade
avelsstrategier och bättre management har också produktionssjukdomarna fortsatt vara
närvarande, framför allt vid tiden runt kalvning. Vid denna tid är kon extra utsatt på grund
av att hon ofta drabbas av negativ energibalans vilket kan leda till fysiologiska och biokemiska
förändringar i kroppen. Detta kan resultera i försämrad produktion samt göra henne mer
mottaglig för sjukdomar. Detta gör att det är otroligt viktigt att undvika detta
tillstånd (Ingvartsen et al., 2001). Detta är också något som kan förebyggas genom att korna har
en väl anpassad sinperiod. Miljön sinkorna vistas i ska ge kon optimala förhållanden med god
kokomfort, bra fodertillgång och foderkvalitet. Det är viktigt att det finns gott om plats för alla
djur både vad gäller liggyta och foderplatser för att inte begränsa foderintaget (Oetzel, 2015,
Caixeta et al., 2018). Det bör finnas bra ventilation och gärna en kylanordning (Thompson et al.,
2014).
Hur sinperiodens längd påverkar kons hälsostatus råder det delade meningar om. Det
finns positiva och negativa saker med båda valen. Till exempel ger en lång sinperiod kon tid för
återhämtning medan en kort kan ge henne bättre förutsättningar att hålla en god energibalans
(Maysari et al., 2017; Nilsson, 2019). Fodret vilket ges till sinkor bör ha lågt energiinnehåll och
det är viktigt att tänka på att näringsinnehållet är bra. För sinkor är det viktigt att hålla koll på
fodrets CAB-värde. CAB- värdet står för kat-an-jon-balans. Detta värde visar på balansen mellan
negativa joner (katjoner) så som CL- och S2- , och positiva joner (anjoner) som K+ och Na+. Är
det obalans mellan dessa joner kan det ha betydelse för kornas hälsa samt produktion. (Nilsson,
2019). Intaget av torrsubstans (den torra mängd material i fodret efter fullständig torkning)
sjunker naturligt innan kalvning och detta kan kompenseras genom att öka energiintaget under
senare delen av sinperioden. Det gör också att kon förbereds för de foder hon kommer att äta
efter kalvning (Ingvartsen et al., 2001; Nilsson ,2019). Det är även viktigt att sinkorna har tillgång
till rent vatten med bra flöde i vattenkoppar eller kar. Vattnet bör utvärderas efter smak, lukt,
färg, pH, föroreningar samt upplösta ämnen (Van Saun, 1991).
Kon kan drabbas av flera olika produktionssjukdomar i samband med och efter kalvning. Av dessa
finns acetonemi, förskjuten löpmage, fettlever, kalvningsförlamning, juverhälsoproblem samt
fertilitetsproblem som kan orsakas av kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation. För alla
problem finns en gemensam riskfaktor, negativ energibalans. Således genom att förebygga just
detta förbyggs alla sjukdomar som nämns i detta arbete. Givetvis finns det specifika åtgärder för
varje problem, men det är tydligt att de är alla sammanlänkade.
För att undersöka hur det kan se ut på gårdar gällande management kring sinkor skickades
en enkät ut till mjölkproducenter vilka är användare av Jo- Brinks fodersystem. Undersökningen
belyste att flera av de deltagande hade upplevt att besättningen fick bättre hälsostatus när
de prioriterat och optimerat sinkofoderstaten. Detta arbete inleddes med föreställningen om
att sinkorna ofta är underprioriterade att det finns stora pengar i att fokusera på management
kring dem. Antagandet gjordes också att alla problem som korna kan drabbas av i laktation går
att förebygga genom att korna har en väl genomtänkt sinperiod. Detta är en slutsats som också
dragits vid arbetets slutförande, att det finns ett stort värde i att förbereda kon på bästa sätt för
kommande laktation genom att hon har en så bra sinperiod som möjligt.
As the yield of dairy cows has increased due to improved breeding strategies and better
management the production diseases have also remained active, especially at the time around
calving. At this time the cow is particularly exposed because she often suffers from negative
energy balance which can lead to physiological and biochemical changes in the body. This can
result in impaired production as well as make her more susceptible to diseases. This makes it
incredibly important to avoid this condition (Ingvartsen et al., 2001). This is also something that
can be prevented by the cows having a well-adapted dry period. The environment in which the
dry cows live must provide the cow with optimal conditions with good cow comfort, good feed
supply and feed quality. It is important that there is plenty of space for all animals both in terms
of lying area and feeding places. If the space is inadequate, it limits feed intake (Oetzel, 2015;
Caixeta et al., 2018). There should be good ventilation and preferably a cooling device
(Thompson et al., 2014).
There are divided opinions on how the length of the dry period affects the cow's health status.
There are positive and negative things with both choices. For example, a long dry period gives
the cow time for recovery while a short one can make it easier for her to maintain a good energy
balance (Maysari et al., 2017; Nilsson, 2019). The feed given to dry cows should have a low
energy content and it is important to keep in mind that the nutrient content is good. For dry
cows it is important to keep track of the CAB value. The CAB value stands for cat-an-ion balance�This value indicates the balance between negative ions (cations) such as CL- and S2-, and positive
ions (anions) such as K+ and Na +. If there is an imbalance between these ions, it can affect the
cow’s health and production. (Nilsson, 2019).
The dry matter intake (the dry amount of material in the feed after complete drying) decreases
naturally around calving and this can be compensated by increasing the energy intake during the
latter part of the dry period. It also means that the cow is prepared for the feed she will be fed
after calving (Ingvartsen et al., 2001; Nilsson, 2019). It is also important that the dry cows have
access to clean water with good flow in water cups or tubs. The water should be evaluated
according to taste, smell, color, pH, impurities and solutes (Van Saun, 1991).
The cow can suffer from several different production diseases around calving and the time after.
Among these there is acetonemia, displaced abomasum, fatty liver, hypocalcemia, udder health
problems and fertility problems that can be caused by residual displaced placenta and uterine
inflammation. For all problems there is a common risk factor, negative energy balance. Thus, by
preventing just this all diseases mentioned in this paper are prevented. Of course, there are
specific actions for each problem but it is clear that they are all interconnected.
To investigate what it might look like on farms regarding management around dry cows a
questionnaire was sent out to milk producers who are users of Jo-Brink's feed system. The survey
highlighted that several of the participants had experienced that the herd gained better health
status when they prioritized and optimized the dry cow feed. This work began with the notion
that dry cows are often under-prioritized and that you can gain a lot of money by focusing on
management around them. It was also assumed that all problems that the cows can suffer from
during lactation can be prevented by the cows having a well-thought-out dry period. This is a
conclusion that has been drawn at the completion of the work, that there is great value in
preparing the cow in the best way for the following lactation through making the dry period as
good as possible.
Main title: | Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
---|---|
Subtitle: | hur vanliga produktionssjukdomar kan förbyggas |
Authors: | Larsson, Tilde and Nilsson, Elisabet |
Supervisor: | Guzhva, Oleksiy |
Examiner: | Herlin, Anders Henrik |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2021 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NK010 Agricultural and Rural Management, 180.0hp |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
Keywords: | dry cow, dry period, dry cow management, dry cow feeding, acetonemia, ketosis, displaced abomasum, dry cow fertility, fatty liver, hypokalcemia |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16831 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16831 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal husbandry |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 24 Jun 2021 09:02 |
Metadata Last Modified: | 25 Jun 2021 01:02 |
Repository Staff Only: item control page