Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den stressrelaterade ohälsan ökar vilket medför att behovet av lämpliga och
effektiva behandlingsformer är stort. Vistelse i naturmiljöer har visat sig ha
positiva effekter på såväl vår fysiska som psykiska hälsa, bland annat i form av
återhämtning från stress. Naturbaserade interventioner där aktiviteter leds av ett
professionellt team, med inslag av till exempel trädgårdsterapi, har visat sig ge
dubbelt så höga effekter jämfört med en aktivitet utan professionella. Det talar för
att professionella besitter en kunskap om hur naturen kan användas på bästa sätt.
Forskare inom området efterfrågar en tydligare beskrivning av vad som ingår i
naturbaserade interventioner och hur de utformas och leds av personalen. Syftet
med studien var att undersöka naturens roll och användning i naturbaserade
interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa. Studiens tillvägagångssätt
var kvalitativa intervjuer med professionella i fem olika verksamheter samt
efterföljande platsbesök. Därefter gjordes en tematisk analys. Studiens resultat
visade att naturen kan ha olika roller och användas på olika sätt. Dels som rum -
för olika behov och aktiviteter. Naturen kan även användas som ett verktyg i
arbetet mot deltagarnas mål i form av en ökad medveten närvaro och bättre balans
mellan aktivitet och vila. Hjälpsamma verktyg beskrevs bland annat vara
fascination och sinnesstimulering samt att trädgården beskrevs fungera som en
tillåtande och stödjande plats för att träna nya beteenden. Naturen kan också
användas som inspiration till nya förhållningssätt, bland annat genom att ta hjälp
av symbolik och inspireras av den kravlöshet som finns i naturen. Interventioner i
den vilda naturen tenderade att ha fokus på dimensionerna vara och uppleva
medan interventioner i trädgården oftare hade ett större fokus på att göra och
träna nya beteenden. I diskussionen fördjupas förståelsen för naturens roll och
användning genom att koppla ihop resultaten med det miljöpsykologiska
perspektivet samt tidigare forskning. De resultat som framkom om naturens roll
stämmer överens med den definition av naturbaserade interventioner som studien
tar sin utgångspunkt i – där naturen fungerar såväl som en bas som ett stöd i
interventionen. Resultaten går även i linje med tidigare forskning som menar att
miljön aldrig bara är en bakgrund i naturbaserade interventioner utan högst aktiv i
att stödja rehabiliteringsprocessen. Studien har gett en bild av hur detta kan gå till
i praktiken genom att lyfta fram konkreta exempel på hur naturen används i såväl
mer ledda övningar som friare aktiviteter, i trädgårdsmiljö såväl som vild miljö –
kopplat till olika mål med rehabiliteringen. Studien visar hur naturens
hälsoeffekter kan tillvaratas och tillämpas genom naturbaserade interventioner.
Denna kunskap är värdefull i behandling och rehabilitering för personer med
stressrelaterad ohälsa men är också ett potentiellt bidrag till hur naturen skulle
kunna användas för att förebygga stressrelaterad ohälsa.

Stress-related illness is an increasing problem which demands well suited
treatment and rehabilitation solutions. Spending time in nature has been
associated with benefits for our physical and psychological well-being, for
instance through a reduction of stress symptoms. Nature-based interventions that
are led by a professional team, for instance horticulture therapy, have been shown
to have twice as good effects compared to activities without professional
guidance. This indicates that professionals have a special competence when it
comes to how nature can be used in a good way. Researchers in the field inquire
for more detailed descriptions about the content in nature-based interventions and
how they are designed and led by the professionals. The aim of this study was to
investigate natures’ role and use in nature-based interventions for people with
stress-related illness. The used method was qualitative interviews with
professionals and study visits in five units working with nature-based
interventions. A thematic analysis was conducted. The results of the study shows
that nature can have different roles and can be used in several ways. Nature can be
used as a room - for different needs and activities. Nature can also be used as a
tool for working with certain goals that are set up for the participants in the
rehabilitation, for instance to achieve a better occupational balance and become
more present in the moment. Some mentioned tools were fascination and sensory
stimulation and the garden was described as a tolerative and supportive
environment when trying out new behaviours. Nature can also be used as an
inspiration for a new approach, by using symbolism and getting inspired by the
unpretentiousness in nature. Interventions in the wilder parts tended to have more
focus on the dimensions being and experiencing while interventions in the garden
more often were about doing and training new behaviours. In the discussion the
understanding for nature-based interventions is deepened through a connection to
perspectives and theories within environment psychology and previous research.
The results from the study are in line with the used definition of nature-based
interventions - where the intervention is grounded and supported by nature. The
results are also in line with previous research claiming that nature is never just a
background; nature actively facilitates and supports the recovery process. The
study contributes with ideas about how this practically can look like, in exercises
as well as activities, in garden environments as well as in wild nature - connected
to different goals in the rehabilitation. The study also shows how to take
advantage of natures’ benefits on health and how to apply it through nature-based
interventions. This knowledge could be useful in rehabilitation and treatment for
people with stress-related illness and potentially also in how nature can be used in
a more preventive and health promoting way.