Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Då jorden står inför stora klimatförändringar som skapas på grund av den stora användningen av fossila bränslen som vi har idag pågår det i dagsläget försök med att hitta alternativa förnyelsebara bränslen. Ett alternativ är att utnyttja resterna som blir vid skogsavverkning (GROT = grenar och toppar). Denna studie har genomförts för att se hur benägna privata skogsägare är att ta ut GROT, vilka för- och nackdelar de ser samt hur uttaget skulle kunna ökas då det finns en stor outnyttjad energipotential i dagsläget. Data har samlats in genom en enkätstudie via en webbtjänst och distribuerats till drygt 500 skogsägare som levererat virke till Sveaskog från Jämtland i norr till Skåne i söder. Respondenterna har fått frågor om hur aktivt de brukar skogen, om de gör det själva, hur stor fastigheten är, hur deras inställning till GROT-uttag är och sedan har de fått svara på ett antal påståenden om GROT-uttag och dess påverkan på marken samt självvärdera sina kunskaper om skogsskötsel och skogsbruk.

Resultaten visar att majoriteten av skogsägarna var positivt inställda till GROT-uttag, att över 50 procent av skogsägarna som tar ut GROT gör det främst för att underlätta plantering av ny skog och att drygt 20 procent gör det för det ekonomiska tillskottet. Resultaten pekar även på att ca 10 procent av skogsägarna skulle nöja sig med en liten prisökning på 5 kr/MWh för att öka sitt uttag av GROT vid slutavverkning. Då 1 ton skogsbränsle motsvarar 2-4 MWh ger det ett pris på 120-240 kr/ton GROT och en prisökning med 5 kr/MWh motsvarar därmed en prisökning med 10-20 kr/ton. Resultaten visar även att drygt 25 procent vill ha en prisökning på minst 20 kr/MWh för att öka uttaget på grund av dagens låga lönsamhet, samtidigt anser drygt 25 procent att det absolut är lönsamt att ta ut GROT både på granmark och andra marker.

Drygt 70 procent anser att de behöver skaffa sig mer kunskaper om GROT-uttag, samtidigt anser över 85 procent att de har medelgoda till mycket goda kunskaper om skogsskötsel och skogsbruk vilket tyder på att information om GROT-uttagens möjligheter och effekter är en viktig faktor för att kunna påverka skogsägarna och deras val om GROT-uttag. De vanligaste anledningarna till att skogsägarna ej tar ut GROT är okunskap om GROT-uttag, de har inte känt till att möjligheten finns, dålig lönsamhet, skogsägarna vill ha riset i skogen för bra bärighet, näringsförlust och att intäkten från GROT inte täcker för den kostnad som näringsförlusten som sker i marken och den minskade skogsproduktionen det ger upphov till.

As the Earth is facing major climate change that is created due to the great use of fossil fuels we have today, we are currently trying to find alternative renewable fuels. An alternative is to utilize the residues that occur in forest harvesting. This study has been conducted to see how prone private forest owners are to take out forest residue, the pros and cons they see, and how to increase the harvest as there is a great unused energy potential at the present time. Data have been collected through a survey through a web service and distributed to more than 500 forest owners who deliver timber to Sveaskog from the area of Jämtland in the north down to Skåne in the south of Sweden. The questions have been formulated in collaboration with my supervisor. Respondents have been asked questions about how actively they manage their forest, if they do it themselves, how big the property is, and also to state their attitude towards forest residue harvest. They have then answered a number of claims about forest residues harvest and the impact on the ground, and self-evaluated their knowledge of forest management and forestry.

The results show that the majority of forest owners are positively committed to forest residue harvest, that a large proportion of forest owners (over 50 percent) do this primarily to facilitate the planting of new trees, and that more than 20 percent do it because of the financial contribution. The results also point out that about 10 percent of forest owners would be satisfied with a small price increase of 5 SEK/MWh to increase the forest residue harvests at a final felling. Since 1 ton of forest fuels corresponds to 2-4 MWh, the price of forest fuel is equal to 120-240 SEK/ton and the price increase of 5 SEK/MWh equals a price increase of 10-20 SEK/ton. The results also show that just over 25 percent want a price increase of at least 20 SEK/MWh to increase the harvest, at the same time more than 25 percent consider it profitable to harvest forest residues on land planted with spruce and land planted with other species.

More than 70 percent believe that they need to gain more knowledge about forest residues, at the same time over 85 percent of respondents consider themselves well knowledgeable about silviculture and forest management which indicates that information about the possibilities and effects of forest residue harvest is an important factor in influencing forest owners and their choice of forest residue harvest. The most common reasons why forest owners do not take out forest residues is lack of knowledge about forest residue harvest, they have not known that the possibility exists, poor profitability, the forest owners want the branches in the forest for good stability and drivability on the land, nutritional loss and because the income from forest residue harvest does not cover the cost for the nutritional loss that occurs in the soil and the reduced forest production that gives rise to.