Home About Browse Search

Lilja, Johanna, 2021. Short and long-term effects on the teat tissue in a Cow Calf Contact system with automatic milking. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management

[img] PDF


The interest in keeping calves with their lactating dams in dairy production is increasing, among both dairy farmers and consumers. This MSc thesis is a part of an ongoing project at the Swedish University of Agriculture (SLU) where a cow-calf contact system with automatic milking is studied. One of the concerns of integrating calves in dairy production has been that the udder health might be impaired, and that the combination of milking and suckling involves a high strain on the teats. Teat end callosity (TEC) is a long-term effect of wearing of the teat caused by machine milking. The swelling of the teat wall during machine milking is a short-term effect on the teat tissue, also caused by machine milking. Both TEC and increased teat wall thickness (TWT) during machine milking might be risk factors for impaired udder health. The purpose of this thesis was to examine differences in TEC and TWT between nursing dairy cows (treatment) and control cows.
The cow-calf project at SLU is divided into several batches. The present study included batch 1 and 2, with a total of 30 treatment cows and 26 control cows housed in a loose house system. Calves had free access to their dams in a contact area and cows were milked in an automatic milking system (DeLaval VMS™ Classic). Calves and cows were separated approximately 16 weeks postpartum. The scoring of TEC was performed according to the scheme developed by Neijenhuis et al. (2000). TEC was scored at four occasions: prior to parturition, about eight weeks postpartum, prior to separation and eight weeks after separation. Any wounds on the teats were noted at each scoring event. TWT was assessed pre- and post-milking by ultrasound about 11 weeks postpartum. 180 images of 90 teats was used for further statistical analysis.
Treatment cows had significantly (p < 0.05) lower mean TEC scores post-partum in batch 1 compared to control cows. There were no significant differences in mean TEC score between treatment cows and control cows at the other scoring events. In batch 2 there were no significant differences in mean TEC score between treatment cows and control cows. A total of nine wounds was noted during the whole study period. There was a significant increase (p < 0.001) in TWT during milking in both groups, yet, there were no significant difference in TWT increase between treatment cows and control cows.
This study found no evidence that the degree of TEC, the number of wounds, or the TWT were negatively affected by suckling calves in this automatic milking system.


Intresset för att hålla kalvar med sina lakterande mödrar i system för mjölkproduktion ökar, både bland mjölkproducenter och konsumenter. Denna masteruppsats är en del av ett pågående projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där ett ko-kalvsystem med automatisk mjölkning studeras. Det finns en oro att juverhälsan ska försämras och slitaget på spenarna öka om kalvar hålls tillsammans med mjölkkor. Hyperkeratos på spenspetsarna är en långvarig effekt av slitage på spenen orsakad av maskinmjölkning. Förtjockad spenvägg är en kortvarig effekt på spenvävnaden som kan uppstå under maskinmjölkning. Både hyperkeratos och svullen spenvägg kan vara riskfaktorer för försämrad juverhälsa. Syftet med den här studien var att undersöka skillnader i hyperkeratos på spenspetsarna och tjockleken på spenväggen mellan digivande mjölkkor och kontrollkor.
Ko-kalvprojektet på SLU är uppdelat i flera omgångar. Den aktuella studien inkluderade omgång 1 och 2 med totalt 30 digivande kor och 26 kontrollkor i ett lösgående system. Kalvarna hade möjlighet att dia fritt och korna mjölkades av en mjölkningsrobot (DeLaval VMS™ Classic). Kalvarna avvandes vid ungefär 16 veckors ålder. Bedömningen av hyperkeratos på spenspetsarna utfördes enligt schemat utvecklat av Neijenhuis et al. (2000). Graden av hyperkeratos på spenspetsarna bedömdes vid fyra tillfällen: före kalvning, cirka åtta veckor efter kalvning, före avvänjning och cirka åtta veckor efter avvänjning. Eventuella sår på spenarna noterades vid varje tillfälle. Tjockleken på spenväggarna före och efter mjölkning mättes med ultraljud cirka 11 veckor efter kalvning i omgång 2. 180 bilder av 90 spenar användes för statistisk analys.
De digivande korna hade signifikant (p <0,05) lägre grad hyperkeratos efter kalvning i batch 1 jämfört med kontrollkorna. Det fanns inga signifikanta skillnader i graden av hyperkeratos mellan digivande kor och kontrollkor vid de andra tillfällena för bedömning. I batch 2 fanns inga signifikanta skillnader vad gäller graden av hyperkeratos mellan digivande kor och kontrollkor. Totalt nio sår noterades under hela studien. Det var en signifikant ökning (p <0,001) av spentjockleken under mjölkning i båda grupperna, men det fanns ingen signifikant skillnad i ökning mellan digivande kor och kontrollkor.
Denna studie fann inga bevis för att graden av hyperkeratos, antalet sår eller förändringen av spentjockleken blev negativt påverkad av diande kalvar i det här automatiska mjölkningssystemet.

Main title:Short and long-term effects on the teat tissue in a Cow Calf Contact system with automatic milking
Authors:Lilja, Johanna
Supervisor:Dahlberg, Josef and Eriksson, Hanna
Examiner:Agenäs, Sigrid
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2021
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY008 Agriculture Programme - Animal Science, 300.0hp
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management
Keywords:teat end callosity, hyperkeratosis, teat wall thickness, ultrasound, suckling, nursing
Permanent URL:
Subjects:Animal husbandry
Deposited On:17 May 2021 11:28
Metadata Last Modified:29 Apr 2022 23:15

Repository Staff Only: item control page


Downloads per year (since September 2012)

View more statistics