Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Miljöpsykologiska teorier belyser att en stark relation till naturliga platser under barndomen kan utvecklas till en omsorg och förståelse för naturen som vuxen. I en tid då människans livsstil hotar jordens naturliga processer, syftar detta
arbetet till att utforska hur landskapsarkitekter kan gestalta
platser som bidrar till barns naturkontakt. Arbetet har resulterat i en platsbaserad gestaltning som bygger på studier
av miljöpsykologiska teorier och barns lek och utforskande
i naturen.
Lek är barns sätt att förstå sin omgivningen. Gestalta för
naturkontakt innebär därför att gestalta lekmiljöer. För att
förstå barns positiva naturupplevelser genomfördes en litteraturstudie samt en fältstudie där vi följde en förskoleklass
lek och utforskande i olika habitat i Alnarps Landskapslabb.
Vår studie visade att naturkontakt inte utvecklas efter en dag
i skogen, utan är en komplex process som byggs upp successivt genom positiva naturupplevelser. Platser som främjar
detta bör gestaltas för att svara på denna komplexitet. Som
ett stöd för gestaltning för att främja naturkontakt identifierades följande fyra faktorer: frihet, miljöerbjudanden,
platsanknytning och sinnesstimulans. Dessa faktorer baseras på samspelet mellan barns upplevelser, platsens kvaliteter och dess kontext. För att platsbasera resultatet implementerades faktorerna i en gestaltning av Lunden, Alnarp.
Gestaltningen utfördes i samskapande med förskoleklassen i
en öppen, dynamisk designprocess.

Theories in environmental psychology explain that a relationship to nature during childhood can develop a future caring and understanding for nature. In times when the
lifestyle of humans threatens the natural processes of the
Earth, this paper explores how landscape architects can create places that contribute to children’s contact with nature.
The result of this master thesis ends up in a place-based design, based on theories in environmental sciences about how
children play and explore nature.
Play is a way for children to understand their surroundings.
Design for nature contact, therefore, means designing playscapes. To gain a greater understanding of the positive nature experiences of children we made a literature study and
a field study on the play and exploring of six years olds in
the Landscape laboratory in Alnarp. The results of the study
showed that nature contact does not develop after one day in
the forest, it is a complex process that increases successively
through positive nature experiences. To design places that
respond to this complexity, we developed four factors to support design processes that encourage children’s nature contact; freedom, affordances, place attachment, and stimuli of
the senses. These factors are based on the interplay between
children’s nature experiences, and the qualities and context
of the place. To incorporate these factors and the result from
the thesis, a new design of Lunden, Alnarp was made. The
design was developed in an open-ended process in co-creation with the children.