Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Green roofing has emerged as a viable option for developers and planners seeking to integrate ecosystem services into the built environment, while, at the same time, responding to the constraints posed by urban densification. Urban green infrastructure (UGI) has been placed at the core of sustainable urban planning enabling the integration of ecosystem services in urban development. UGI have proven highly useful in mitigating many of the problematic environmental aspects of cities, such as soil pollution, sealing, urban heat island effects and floods. UGIs have also been shown to significantly improve human health and well-being. Five types of green roofs are investigated and compared with one another in this thesis as they provide different ecosystem services: a water roof, an energy roof, a biodiversity roof, a food production roof and a recreation roof.

This study aims to pinpoint what constitutes an optimal location and to develop a spatial methodology to identify how these various types of green roofs can be distributed and placed efficiently to take maximal advantage of the ecosystem services they provide. It also seeks to identify the multifunctionality potential of individual buildings. It uses the upcoming urban area Sydöstra staden in Uppsala, Sweden, as a case study. The district is set to undergo significant urban development and the city of Uppsala is imposing the integration sustainability innovations as a central aspect of the planning and could therefore benefit from an in-depth study on suitability of urban green roofing.

The results are presented in the form of maps ranking the suitability of various buildings for optimal ecosystem service provision on a scale of 1 to 5, 1 being “not particularly effective” to 5 being “necessary”. This is done for each green roof type. The finals maps are then compared to showcase areas with the highest overall scores as highly multifunctional, and those with the lowest scores as less multifunctional. The implications of the development of such a model are discussed from an urban planning perspective and suggestions on how to integrate ecosystem services’ monetary value are also highlighted.

Kan man optimera städer med hjälp av gröna tak för att nå de global målen? Det är i alla fall tänket bakom denna uppsats.

Människor flyttar till städer i antal större än någonsin tidigare Samtidigt ansvarar städer för de flesta utsläpp och konsumtion och har en tendens att ha låg biologisk mångfald. I framtiden kommer vi behöva göra städerna mer energieffektiva och återansluta dem till biosfären genom att integrera naturen i deras design. Men hur gör vi detta när plats är den dyraste resursen i städerna idag? Enkelt, använd de utrymmen som ingen använder: tak. Anthesis Enveco AB har utvecklat en plan för nya gröna tak som uppfyller olika funktioner, som vattenhantering, energiproduktion och maximering av biologisk mångfald.

Fastighetsutvecklare och stadsplanerare står dock inför problem i denna utveckling. Är gröna tak lönsamma och i så fall, vart ska vi placera dem? Det måste säkert finnas optimala platser för att dra nytta av dessa tak? Och vad händer om vi antar att alla tak i framtiden skulle täckas av någon form av grönt tak och vi på något sätt kunde hitta ett sätt att fördela dessa på ett smart sätt baserat på stadens behov?

Denna masteruppsats försöker svara på den sista frågan, nämligen: var är den optimala placeringen för varje typ av grönt tak och vilka platser kan dra nytta av många samtidigt (hög multifunktionalitet)? För att göra detta i praktiken använde denna avhandling det nya distriktet Södra staden i Uppsala som en fallstudie. Genom att använda spatial data om landtäckning, framtida planerade byggnader, översvämningsrisk, biologisk mångfald och transportinfrastruktur, försökte denna studie modellera vad som utgör optimala platser för taken med tanke på vad varje tak uppfyller för funktion och var det behövs.

Resultaten visas i form av kartor, som hjälper fastighetsutvecklare och stadsplanerare att fatta välgrundade beslut om att implementera ekosystemtjänster och hur man optimerar denna fördelning. I framtiden kan detta till och med användas för att beräkna vilket grönt tak som är mest lönsamt baserat på platsen.