Lindahl, Mart Emma, 2020. Kolhydratsammansättning och in vitro-gasproduktion i gräs vid simulerat hästbete. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
|
PDF
960kB |
Abstract
Hästen är en gräsätare som kan livnära sig på fiberrikt betesgräs som för många hästar utgör en stor del av dieten under sommaren. Betesgräs är i föränderligt tillstånd genom avbetning där faktorer som bland annat gräsets genetiska kapacitet, botaniskt utvecklingsstadium och klimat påverkar den näringsmässiga kvaliteten. Det saknas kunskap om hur avbetning vid upprepade tidpunkter inverkar på kolhydratsamman-sättningen hos olika gräsarter och om eller hur detta inverkar på hästens grovtarms-fermentation. Grovtarmsfermentation är svårt att mäta, men kan estimeras genom vo-lymen producerad gas i in vitro-system där gräsprov inokuleras med träck från häst. I denna studie undersöktes därför kolhydratsammansättning och in vitro-gasprodukt-ion (med hästträck som inokulant) hos sex olika gräsarter som provtagits vid fyra olika tidpunkter som en simulerad betessäsong. De gräsarter som undersöktes var engelskt rajgräs (Lolium perenne), foderlosta (Bromus inermis), hundäxing (Dactylis glomerata), rörsvingel (Festuca arundinacea), timotej (Phleum pratense) och ängs-svingel (Festuca pratensis). Resultatet påvisade att det fanns interaktionseffekter mellan gräsart och avbetningstidpunkt på den kemiska sammansättningen i gräspro-verna. Detta betyder att alla gräsarter inte svarade likadant på upprepad avbetning och foderlosta verkade inte klara den upprepade avbetningen då återväxten var låg. Engelskt rajgräs hade ett högt innehåll av lättlösliga kolhydrater (WSC) och lågt in-nehåll av fiber samtidigt som hundäxing hade ett lågt innehåll av WSC och högt in-nehåll av fiber i relation till de övriga gräsarterna. Innehållet av WSC och fiber hade generellt positiv respektive negativ korrelation med den totala gasproduktionen. Gräsarter med högt innehåll av WSC skulle därmed kunna orsaka större gasbildning, medan arter med högre fiberinnehåll kan ge lägre gasbildning både in vitro och in vivo. Det kan ha betydelse för gräsartens lämplighet i bete för olika kategorier av hästar, då stor och snabb gasproduktion kan innebära grovtarmsstörningar.
,The horse is a grass eater and can survive on fiber-rich pasture grass which con-tributes to a great part of the diet for many horses during summer. Pasture grass is constantly changing during frequent grazing, as factors like genetic capacity of the grass, stage of plant maturity and climate can affect the nutritional quality. There is lack of knowledge on how repeated grazing influence the carbohydrate composition in various grass species, and whether or how this further affects the fermentation in the hindgut of the horse. The hindgut fermentation is difficult to measure but can be estimated through the volume of produced gas in in vitro systems where grass sam-ples are inoculated with horse faeces. In this study the carbohydrate composition and gas production from in vitro fermentation (with horse faeces as inocula) of six grass species harvested at four different times as a simulated grazing season were studied. The examined grass species were cocksfoot (Dactylis glomerata), bromegrass (Bro-mus inermis), meadow fescue (Festuca pratensis), perennial ryegrass (Lolium perenne), tall fescue (Festuca arundinacea) and timothy (Phleum pratense). The re-sults showed that interaction effects between grass species and grazing time were present for chemical composition in the grass samples. This means that all grass spe-cies did not respond similarly to repeated grazing, and bromegrass did not seem to cope with the repeated grazing due to a low regrowth. Perennial ryegrass had high content of water soluble carbohydrates (WSC) and low concentration of fiber, while cocksfoot hade a low content of WSC and high concentration of fiber in relation to the other grass species. The concentration of WSC had a positive correlation while the fiber content had a negative correlation with the total amount of produced gas. Thus, grass species with a high content of WSC may lead to greater gas formation, while species with higher fiber content may result in lower gas production. This may be of importance for hindgut fermentation disturbances in horses and therefore dif-ferent grass species may have a varied suitability for pasture for different categories of horses.
Main title: | Kolhydratsammansättning och in vitro-gasproduktion i gräs vid simulerat hästbete |
---|---|
Authors: | Lindahl, Mart Emma |
Supervisor: | Müller, Cecilia |
Examiner: | Eriksson, Torsten |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2020 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
Keywords: | fermentation, gräsarter, hästbete, in vitro-gasproduktion, kolhydrater |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16518 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16518 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal feeding |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 09 Mar 2021 12:27 |
Metadata Last Modified: | 10 Mar 2021 02:00 |
Repository Staff Only: item control page