Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.

Den svenska regeringen tillsatte år 2002 en så kallad Förtroendekommission med uppgift att granska företeelser som riskerar skada förtroendet inom det svenska näringslivet. Förtroendekommissionen tillsatte i sin tur Kodgruppen som år 2004 utarbetade förslaget Svensk kod för bolagsstyrning, kallad Koden, vilken infördes i dåvarande Stockholmsbörsens noteringskrav år 2005. Syftet med Koden är att förstärka förtroendet för svenska börsbolag genom att utveckla bolagsstyrningen i en positiv riktning. Efter tre års tillämpning genomfördes en revidering av Koden med syftet att ta bort olägenheter och svagheter. Den reviderade koden trädde i kraft i juni 2008.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning och Reviderad kod 2008. Resultatet av studien riktar sig till den intresserade allmänheten som i och med sitt ökade aktiesparande bör vara intresserade av hur kontrollorganets, det vill säga revisorns, roll förändrats efter Kodens införande.

Ett underliggande syfte är att inspirera till fortsatt forskning inom området vilket gör att resultatet även riktar sig till studenter som läser förslagsvis företagsekonomi på universitetsnivå. Uppsatsens huvudfrågeställning är följande:

Hur har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning och har denna roll ändrats ytterligare i och med införandet av Reviderad kod 2008?

För att göra arbetet mer hanterbart togs även följande fyra underliggande forskningsfrågor fram:

 Varför infördes en svensk kod för bolagsstyrning?
 Hur såg revisorers roll ut i bolagsstyrningsprocessen innan Koden infördes?
 Hur har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Koden?
 Hur har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Reviderad kod 2008?

Det empiriska materialet baseras på en litteraturgenomgång samt fallstudier där två revisorer och en konsult med revisorserfarenhet intervjuats. Slutsatsen av studien är att införandet av Svensk kod för bolagsstyrning och revideringen av denna inneburit att revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen breddats. Detta i och med att det numera ställs högre krav på deras kunskap och kompetens inom området samt att de ska kunna hjälpa företag implementera Koden.