Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hållbarhet är en mycket angelägen men svårtolkad målsättning. Detta på grund av flera anledningar. Med sina många aspekter är ambitionen svår att förstå och mäta, samtidigt som det är en global, likväl som lokal och regional utmaning som måste hanteras på samtliga nivåer i beslutsfattande. Det är också en målsättning där landskapsarkitekten spelar en viktig roll, tillsammans med sina samarbetspartners i samhällsbyggnadsprocessen.

I FN:s Agenda 2030 betonas att problem inom en mängd områden såsom transporter, konsumtion, miljöförstöring och stadsbyggnad är sammanflätade och att lösningar därmed behöver ta itu med flera problem på en gång. Även partnerskap och samarbete är avgörande för att förverkliga målsättningarna. Ändå visar den senaste utvärderingen av de svenska ansträngningarna för att implementera Agenda 2030 att det inte görs tillräckligt och att problem ofta hanteras var för sig. Olika aktörer på olika nivåer har svårt att synkronisera sitt arbete. Detta påverkar även landskapsarkitekter och planerare då våra yrken är breda verksamheter där många samhälleliga problem kopplade till hållbarhet behöver hanteras.

Till sin hjälp har landskapsarkitekter och planerare överenskommelser och ramverk på olika nivåer. Agenda 2030 och den tillhörande Habitatagendan ger viss vägledning kring vilka prioriteringar som bör göras men lämnar fortfarande mycket tolkningsutrymme. I många fall är dock hållbar stadsplanering en ambition med ett snävt fokus, och i dagens globaliserade värld räcker det inte att titta på utsläpp som görs i en stad eller till och med land. En bredare strategi behövs.

I en pågående studie av en stadsdel i Uppsala försöker forskare kvantifiera och mäta de globala resurser som behövs för att skapa ”hållbara” bostäder. Studien är den första i sitt slag i Sverige och även om studien ännu inte har publicerats syns redan tydliga trender. Baserat på dessa trender, undersöker detta examensarbete attityder kring utmaningar för hållbar samhällsbyggnad bland flera aktörer på den kommunala stadsplaneringsnivån. Resultaten tyder på ett behov av bättre organisation, mer kunskap om byggnadsmaterial och smarta metoder för att visualisera bredare planer och utforska designalternativ utan att riskera stora ekonomiska förluster om de inte lyckas. I resultatet finns också förslag på flera sådana metoder.

Sustainability remains a conflicting issue, but also an urgent one. This is for several reasons: Encompassing many aspects, ambitions with sustainability are difficult to understand and measure, and there are global, as well as local and regional challenges that must be addressed at all levels of decision-making. Sustainability is also an ambition where the landscape architect plays an important role, together with partners in the urban planning process.

In the UN Sustainable Development Agenda problems in different areas and sectors are emphasized as interconnected and solutions need to tackle several problems at once. The importance of partnerships and cooperation is central. Still, recent evaluation of the Swedish efforts to implement the Agenda 2030 shows that not enough is being done and that problems are often handled separately. Different actors across different levels face challenges to synchronize their work. This also affects landscape architects and planners as our professions are broad fields where many societal problems linking to sustainability need to be addressed.

Landscape architects and planners have agreements and frameworks at different levels to guide their efforts. Agenda 2030 and the associated Habitat Agenda provide some guidance on what priorities should be made, but still leave much room for interpretation. In many cases, however, sustainable urban planning is an ambition with a narrow focus, and in today's globalized world, it is not enough to look at emissions made in a city or even a country. A broader strategy is needed.

In an ongoing study of a Swedish city district, researchers are attempting to quantify and measure the global support needed to maintain “sustainable” housing. The study is the first of its kind in Sweden and although the study is not yet published, clear trends already show. Based on those trends, this thesis examines the attitudes regarding challenges for sustainable city planning amongst a wide set of actors at the municipal city planning level. The results suggest a need for better organization, more knowledge of building materials and smarter methods to visualize broader plans and explore design options. The results also suggest several methods for how to work toward these goals.