Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats utgår ifrån att människans aktiviteter påverkar miljö och naturresurser negativt. Generellt har företag en mer betydande miljöpåverkan än enskilda personer och det är därför viktigt att de tar sitt miljömässiga ansvar (Ammenberg, 2003). Ett sätt att göra det är att arbeta med miljöledningssystem, MLS. Det MLS som används mest globalt sett är International Organization for Standardizations miljöledningssystem ISO 14001. Antal företag och organisationer som är certifierade med ISO 14001 räknas som en indikator på hållbar utveckling i Sverige (www, Statistiska centralbyrån, 2010). Se citatet nedan.

"Companies and other organisations can play a key role in sustainable development by adopting internationally agreed systems of environmental management" - Sustainable Development Indicators for Sweden – a first set 2001, sid. 30.

Den definition av hållbar utveckling som används i denna uppsats är den som myntades i Brundtlandskommissionens rapport "Vår gemensamma framtid" 1987. Den lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina".

Det finns dock kritik mot att ISO 14001 leder till hållbar utveckling (Schylander, 2004). Skulle det visa sig att ISO 14001 inte leder till hållbar utveckling innebär det problem för både ISO, Statistiska centralbyrån och de företag som arbetar med ISO 14001. På senare år har många undersökningar gjorts för att försöka ta reda på om ISO 14001 leder till förbättrad miljöprestanda, men inget entydigt svar har givits hittills (Ammnenberg, 2003). ISO 14001 är uppbyggt kring miljöaspekter, och vilka miljöaspekter som identifieras är avgörande för hur företag lyckas förbättra sin miljöprestanda (Ammenberg, 2003). Syftet med denna uppsats är att analysera vilken effekt miljöledningssystemet ISO 14001 har på företags miljöprestanda. Detta genom att undersöka effekterna i förhållande till de tre grupper av miljöaspekter som används mest frekvent, nämligen; direkta och operationella miljöaspekter, indirekta och organisatioriska miljöaspekter samt olycksrisker.

Litteraturstudien visade att ISO 14001 leder till förbättringar i miljöprestanda men att det finns brister i hur företag identifierar sina mest betydande miljöaspekter. Slutsatserna är att företag tenderar att identifiera de miljöaspekter vars åtgärdande kan leda till kostnadsbesparingar som de mest betydande. Det finns också en tendens till att miljöaspekter som kan anses vara betydande inte identifieras då de är svårare att förbättra. På grund av detta kan ISO 14001 sägas leda till förbättrad miljöprestanda och viss mån även hållbar utveckling. Att modifiera ISO 14001 så att även de mest betydande miljöaspekterna identifieras av företag ges som ett förslag till framtida forskning.