Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Huvudsyfte med arbetet är att utreda hur man utformar en god utemiljö för LSSverksamheter. Närmiljön är ytterst viktig för personer som av olika anledningar behöver hjälp i vardagen. Denna grupp har i olika grad en mer begränsad förmåga att ta sig till andra miljöer än den direkta närmiljön. På grund av detta är det viktigt att LSS-verksamheter har tillgång till en närmiljö som är säker, tillgänglig och stimulerande. I dagsläget finns det i svensk lagstiftning inga direkta krav på hur utemiljöer i samband med LSS-verksamheter skall utformas, förutom generella krav på tillgänglighetsanpassning. Det är i sådana fall upp till kommunerna att sätta upp den typen av krav eller riktlinjer.
I arbetet presenteras först en genomgång av trädgårdens praktiska roll inom vård och omsorg i ett historiskt perspektiv från antiken till nutid, samt en del av de teorier som historiskt har funnits om ämnet. Därefter presenteras en del av den forskning som finns på olika relaterade ämnen såsom trädgårdsterapi, miljöpsykologi kopplad till utemiljöer, skogsbad, sinnesträdgårdar med mera. På detta följer ett urval av praktiska exempel på LSSverksamheter där man på ett medvetet sätt anpassat utemiljön utifrån verksamhetens förutsättningar och brukarnas behov eller använt en särskild typ av miljö i terapeutiskt syfte.
Arbetet innehåller även en mindre utvärdering av tre LSS-verksamheters utemiljö i Malmö som medverkat i projektet Gröna Boenden. Detta är ett projekt som serviceförvaltningen i Malmö genomför löpande för att förbättra utemiljöerna på LSS-verksamheter och äldreboenden i Malmö stad. Utvärderingen är gjord i samarbete med Kirsti Brunila på serviceförvaltningen i Malmö.
Arbetets sista del är ett designförslag till en specifik trädgård på en LSS-verksamhet i Malmö. Detta förslag syftar till att tillämpa den kunskap som samlats ihop i de olika delarna av arbetet.
Slutsatserna som kunde dras från arbetet är att det finns mycket teoretisk kunskap som går att applicera på utformning av utemiljöer på LSS-verksamheter men att det är ytterst viktigt att den eller de som är ansvariga för utformningen av utemiljön tar till sig den kunskap som personal på verksamheten i fråga besitter och försöker skräddarsy miljön efter de förutsättningar som finns på varje enskilt boende. Utifrån den forskning och erfarenhet som presenteras i arbetet anses det finnas goda belägg för att den direkta närmiljöns kvalitet gör skillnad för människors mentala och fysiska hälsa, samt även att brukare av LSS-instanser över lag har ett stort behov av en god närmiljö.

The main purpose of this master thesis is to investigate how to design a good outdoor environment for facilities catering to persons with special functional disabilities. The close environment is very important to individuals who for some reason have a need for assistance in their everyday life. This group has to a varying degree a more limited ability to travel to areas outside their immediate surroundings. Because of this it is of utmost importance that the immediate surroundings of these kinds of facilities are safe, available, and stimulating. Currently in Swedish law there are not any laws which advocate how the outdoor environments at these kinds of facilities are to be designed, except that they are to be physically accessible. It is up to the local municipality to design such guidelines if there are to be any.
This thesis starts with a presentation of the historical context of the role of the garden in health and social care facilities from ancient times to present day, as well as presenting some of the historical theories on the subject. Next in the thesis a short summary of parts of the modern science on related topics is presented, such as garden therapy, environmental psychology regarding outdoors environments, forest bathing, sensory gardens, and more. After that, the thesis introduces a selection of practical examples of facilities catering to persons with special functional disabilities where the outdoor environment has been thoughtfully adapted as a part of the operation or where a certain type of environment is being used with a therapeutic purpose.
In the thesis there is also a short evaluation of the outdoor environment of three facilities in Malmö which all have been a part of the project called Gröna Boenden. This is a project run by the city which aims to enhance the outdoor environment of facilities catering to persons with special functional disabilities as well as elderly care facilities. This evaluation was performed in cooperation with Kirsti Brunila Serviceförvaltningen in Malmö.
The last part of this thesis is a design for a specific garden at a facility catering to persons with special functional disabilities in Malmö. This design aims to apply the knowledge which has been compiled in the different parts of the thesis.
The conclusions that could be drawn from this thesis are that there is a lot of theoretical knowledge that can be applied to the design of outdoor environments at facilities catering to persons with special functional disabilities and that it is important that those in charge of designing the outdoor environment use the knowledge that staff at these facilities possess and try to tailor the outdoor environment to the conditions that exist at each individual facility. Based on the research and experience presented in this thesis, it is considered that there is good evidence that the quality of the immediate outdoor environment makes a difference to peoples’ mental and physical health, and also that users of these kinds of facilities generally have a great need for a high quality immediate outdoor environment.