Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det ligger ett stort fokus på att förtäta svenska städer vilket ökat pressen på stadens grönytor. Befintliga platser skall förvaltas för flera brukare och nya platser skapas, vilka sedan ska komma att förvaltas. Att planera, gestalta och förvalta stadens grönytor är en alltmer central uppgift för kommuner, bostadsföreningar och liknande organisationer som äger och förvaltar offentliga urbana platser. En kärnfråga är därför under vilka förhållanden en plats skapas och förvaltas. Det upplevs vara ett glapp mellan gestaltare och förvaltare, vilket möjligen påverkar kvaliteten av urbana grönytor. Centrala frågor är därför hur och utifrån vilket underlag platserna förvaltas? Får förvaltarna del av gestaltarens intentioner? Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur relationen mellan gestaltning och förvaltande kan beskrivas utifrån ett förvaltningsperspektiv. För att besvara frågeställningarna har en dokumentanalys och intervjustudie genomförts. Resultatet visar att i de studerade organisationer där förvaltare och gestaltare endast har indirekt kontakt, har vision och målbeskrivning inte förmedlats alls. Studien visar att skötselplanen inte används av skötselpersonalen i någon av organisationerna då de anses för generella och personalen uppger att de redan besitter kunskap om hur skötseln ska bedrivas. I samtliga fall är handlingarna generella och skrivna av förvaltaren. För att förbättra kunskapsöverföring mellan gestaltare och utförare föreslås att en länk mellan gestaltare och förvaltningsansvarig möjliggörs. Rutiner inom förvaltningen, som morgonmöten en gång i veckan,kantydliggöraochöverförakunskapfrånförvaltningsansvarigtill skötselpersonalen. Skötselbeskrivningar föreslås vara produktbaserade med möjlighet för komplettering av platsspecifika tillägg och beskrivningar.

Baserat på arbetet har jag funnit tre primärakonklusioner: 1. Det finns ett glapp mellan gestaltare och förvaltare, där förvaltandet upplevs sekundärt och underordnat gestaltandet. Det finns få kontaktytor i ledet från planering till förvaltande, och liten direkt kontakt mellan förvaltaren och gestaltaren.

2. Granskningen visar att skötselbeskrivningen är en handling som påverkar hur platser sköts, men som i realiteten sällan används på grund av att de anses vara för generella. Förvaltande utan skötselbeskrivning resulterar i skiftande resultat och sämre kvalitet på grönytorna på längre sikt.

3.Att se platsskapandet och förvaltandet som två skilda processer är inte ett förvaltningsmässigt hållbart sätt att arbeta på då det kan leda till att platser gestaltas och sedan långsamt förfaller under förvaltarens ansvar. De två processerna behöver kopplas ihop och förvaltandet bör tas i beaktande redan vid platsskapandet.

There is a great focus on densifying Swedish cities, which has increased the pressure on the city'sgreenspaces.Existing site swill be managed for several users and new sites will be created, which will then be managed. Planning, designing and managing the city's green spaces is an increasingly central task for municipalities, housing associations and similar organisations that own and manage public urban spaces. A key issue is therefore under what conditions a place is created and managed. There is a perceived gap between designers and managers,which possibly affects the quality of urban green spaces. Central questions are therefore how and on what basis are the places managed? Does the management organisation receive information about the designer's intentions?

The purpose of this study has been to investigate how the relationship between design and management can be described from a management perspective. To answer the research questions, a document analysis and interview study were conducted.

The results show that in the studied organisations where managers and designers only have indirect contact, description of vision and aim have notbeencommunicatedatall.Thestudyshowsthatthemaintenanceplan isnotusedbythemaintenancestaffinanyoftheorganisationsastheyare considered too general and the staff state that they already possess knowledgeofhowthemaintenanceshouldbeconducted.Inallcases,the maintenanceplanisgeneralandwrittenbythemanagementorganisation. In order to improve knowledge transfer between designers and management staff, it is proposed that a link between designers and the management organisation be made possible. Routines within the management organisation, such as morning meetings once a week, can clarify and transfer knowledge from the manager to the maintenance staff. Maintenance descriptions are proposed to be product-based with the possibilityofsupplementingsite-specific additions and descriptions.

Based on this study I have found Three primary conclusions:

1.There is a gap between designers and managers,where management is experienced as secondary and subordinate to design. There are few contact areas in the line from planning to management, and little direct Contact between the manager and the designer.

2.The study shows that the maintenance description is an act that affects how places are managed, but which in reality is rarely used because they are considered too general. Management without a maintenance description leads to varying results and poorer quality of the green areas inthelongterm.

3. Seeing place making and management as two different processes is from a management perspective not as ustainable approach, asitcanlead to places being created and then slowly degenerating under the management organisations’responsibility. The two processes need to be interlinked and the management should be taken into account already whencreatingthesite.