Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I takt med rådande urbanisering förtätas städerna. Utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv har förtätning ansetts vara gynnsamt i och med dess främjande av en levande stadsdel. Mycket fokus kring social hållbarhet har dock främst varit fysisk närhet och tillgänglighet utan vidare hänsyn till den byggda miljöns påverkan på människors hälsa och välbefinnande. Det har bidragit till ökade kunskapsluckor kring vad som kan antas vara en rimlig täthetsgräns för att människors välmående inte ska påverkas negativt. Med ökad förståelse för detta kan en hållbar stadsutveckling, där mänskliga upplevelser prioriteras i större utsträckning få ett större utrymme i planeringen.

Examensarbetet behandlar täthet i den byggda miljön ur ett upplevelseperspektiv. Genom en fallstudie över stadsdelsområdet Kungsängen undersöktes betydande aspekter för upplevelsen. En teoretisk analysram baserat på arbetets teoretiska utgångspunkter utgjorde ramverket för utförandet av arbetets metoder. Med hjälp av en platsanalys undersöktes vad i den byggda miljön som kan vara av betydelse för upplevelsen av täthet. Genom intervjuer med boende undersöktes trivselaspekter i boendemiljön och om detta hade någon påverkan kring deras upplevelser av täthet.

Resultatet från den genomförda platsanalysen visar på att upplevelsen av täthet beror på om en storskalig bebyggelse saknar arkitektonisk variation, utblickar saknas mot naturvärden och öppna områden samt förekomsten av avstängda tomter. Det visade sig även att upplevelsen inte alltid behövde överensstämma med den täthet som mäts i mått.

Resultatet från intervjuerna visar på att upplevelsen av täthet är subjektivt, men som till stor del kan relateras till utformningen av den byggda miljön. Gemensamt för de boende var att storlek och proportion i bebyggelsestrukturen hade störst påverkan på upplevelsen. Vidare visade det sig att upplevelsen inte alltid hade en direkt koppling till boendemiljön, utan angränsade områden samt kopplingen till tid och rum var även av betydande påverkan. Detta visar på att upplevelsen av täthet inte alltid överensstämmer med fysisk täthet, vilket gör att begreppet inte kan avgränsas utifrån ett specifikt område utan att det också kräver ett helhetsperspektiv.

I denna studie betonas täthet utifrån ett upplevelseperspektiv som tänkvärd del i arbetet för en socialt hållbar stadsutveckling.

Due to the ongoing urbanization, cities are becoming denser. From a social sustainability perspective, urban densification has been considered beneficial to promote a lively neighborhood. The main focus on social sustainability has however mainly been on physical proximity and accessibility without further consideration of the built environment and its impact on human health and wellbeing. This has contributed to increased knowledge gaps in what can be assumed to be a reasonable density limit before human health is negatively affected. With an increased understanding of this, the work towards sustainable urban development should therefore prioritize human experiences to a greater extent.

The thesis examines perceptions of density in the built environment. A case study over the city area Kungsängen was conducted where significant aspects relevant to the perception were analyzed. A theoretical analysis framework based on the thesis theoretical starting points constituted the framework for the implementation of the methods. A site analysis over the built environment was performed, and meaningful aspects that could influence the perception were exanimated. Through interviews with residents in the area, aspects of the living environment that were important for wellbeing were analyzed, and whether this had any impact on their perceptions of density.

The result from the site analysis shows that perceived density depends on whether a largescale building lacks architectural variation if there are opportunities for sightlines towards natural values and open areas and the presence of closed land plots. It also turned out that the perceived density did not always have to correspond to measured density. The result from the interviews show that the experience of density is subjective, but which to a large extent can be related to the design of the built environment. What the residents had in common was that scale and building size affected their perceptions of density. Besides that, it turned out that the perception did not always have a direct connection to the built environment. Adjacent areas and the connection to time and space also proved to have a significant impact. This indicates that perceived density does not always correspond to physical density. Density can therefore not be delimited from a specific area without requiring a holistic perspective.

Through this study, density is emphasized from a perceived perspective as a possible part of the work towards a socially sustainable urban development.