Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cities are expanding at a rapid speed as the urbanisation trend continues throughout the world. Large land aerials are being claimed in favor of urban sprawl as an answer to increasing inhabitant numbers in cities. The EU has noted that urban sprawl is one of the greatest challenges to overcome right now, mainly because of the consequences caused by sealing of natural surfaces following urban expansion.

The majority of the world’s population is now living in cities and Sweden is no exception. The planning culture in the latter half of the 20th century, has created sprawled and sparse urban structures due the car’s entry in society - also in Sweden. This tradition has in Sweden meant that cities have increased in size more than in population numbers. However, in recent decades, this trend has been challenged by urban planning principles aimed to reduce land use. Amongst these, densification may be the most central principle.

This study aims to investigate the dichotomy of densification and urban sprawl in Sweden. It is divided into two parts - one which has the characteristics of a preparatory research paper and focuses on mapping consequences of continuous urban sprawl, and driving forces behind the urban structure and factors that affect long-term planning. The second focuses on qualitative analyses of municipal planning strategies and examines how municipalities’ preconditions seem to work for efficient land use and further limit urban sprawl of Swedish urban areas. With the municipality of Lund as a case study, the general/master plan has been investigated by qualitative text analysis and geographical information systems.

The study has shown that urban sprawl has numerous societal consequences such as reduced opportunities for future food supply, increased public costs for municipalities, increased emissions and dependence on fuel, reduction of ecosystem services, etc.

The qualitative analyses show that the general/master plan lacks authority as a governing document and that strategies presented in the plan may be abandoned due to a high degree of abstraction. It has also emerged from the study that evidence based methods do not seem to have an obvious place in municipal planning.

Städer expanderar i en ofantlig fart som ett svar på den urbaniseringstrend som skådas runt om i världen, och tar i och med det land i anspråk som om varenda resurs är evig. I Europa syns dagliga förluster av framförallt jordbruksmark, men också naturmiljöer och kulturella landskap till följd av tätorternas expansion. Men, medan denna tätortsutglesningen tar form, pågår ett motstånd relaterat bland annat de miljöproblem som utbredningen orsakar. Konsekvenserna av kontinuerlig tätortsutglesning adresseras som en av Europas största utmaningar av företrädare inom EU.

Idag bor majoriteten av världens befolkning i städer och Sverige är inte ett undantag. Den planeringskultur som bedrivits i Sverige under 1900-talets senare hälft har präglats av en samhällskultur med bilen i fokus, som skapat en tradition av att bygga samhällen glest. Det har i Sverige inneburit att städernas yta har ökat i större utsträckning än befolkningsmängden. Men under senare decennier har denna trend utmanats av stadsbyggnadsprinciper som syftar till minska på markanspråken, framförallt den princip som kallas förtätning.

Denna studie syftar till att bereda ett forskningsförberedande underlag med dikotomin förtätning och tätortsutglesning som fokus. I två delar kartläggs konsekvenser av kontinuerlig tätortsutglesning, drivkrafter bakom processen samt omgivningsfaktorer som påverkar långsiktig planering. Därtill undersöks hur kommunernas förutsättningar ser ut för att verka för en effektiv markanvändning och vidare begränsa tätortsutglesning av svenska tätorter. Med Lunds kommun som fallstudie har översiktsplanen som planeringsunderlag undersökts, genom utförandet av såväl en kvalitativa textanalys som kvalitativa rumsliga analyser med hjälp av geografiska informationssystem.

Det har av studien framkommit att de samhälleliga konsekvenser som kommer av pågående tätortsutglesning är kritiska. Ibland dessa uppmärksammas minskade möjligheter för framtida livsmedelsförsörjning, ökade offentliga kostnader för kommuner, ökade koldioxidutsläpp och beroende av bränsle, minskning av ekosystemtjänster m.fl.

De kvalitativa analyserna visar att översiktsplanen saknar auktoritet som styrdokument och att de strategier redovisas i planen riskerar att frångås till följd av hög abstraktionsgrad. Det har också framgått av studien att evidensbaserade metoder inte tycks ha en självklar plats i den kommunala översiktsplaneringen.