Home About Browse Search
Svenska


Melani Johansson, Mirielle, 2020. Spödrivning i svenska travlopp : en analys av filmer och positionsdata från travlopp. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)

[img]
Preview
PDF
729kB

Abstract

Sverige är en av världens största travsportsnationer. Tävlingar anordnas alla dagar av året utom på julafton, vilket resulterar i att tusentals lopp körs årligen. Något som är speciellt med hästs-port i allmänhet är att det är tillåtet att använda spö, bland annat i frammanande syfte. Detta är något som sticker ut, eftersom det inom annan djursport är helt förbjudet att aga djur. Några argument till varför spöet ska få användas inom hästsporten är att hästarnas storlek och kraft kan skapa riskfyllda situationer, där spöet kan vara ett hjälpmedel för att förhindra olyckor. Inom travsporten finns även argumentet att om spödrivning förbjuds, finns det risk för att andra – mer olämpliga – drivningsmetoder kommer användas istället. Ett exempel på en sådan driv-ningsmetod är att kusken istället skulle slå hästen mer med tömmarna, vilket medför en risk att hästen blir ryckt i munnen. Det pågår även en diskussion om ifall framåtdrivande metoder över huvud taget ska vara tillåtet. Vissa anser att spöet endast bör få användas för att bibehålla sä-kerheten.
Det finns inga vetenskapliga studier som har undersökt vare sig spöets effekt på framåtdrivning eller som ett säkerhetsredskap inom travsporten. Tidigare studier på galopphästar har visat att spödrivning har en negativ effekt på hastighet och prestation. Trav- och galoppsporten skiljer sig dock på flera sätt, vilket gör att dessa studiers resultat inte är direkt överförbara på travspor-ten. Om man bortser från den djurskyddsmässiga och etiska diskussionen som spödrivning väcker kvarstår fortfarande frågan om spödrivning verkligen ger den effekt som önskas, det vill säga hastighetsökning eller åtminstone bibehållen hastighet. Om spödrivning inte får hästen att prestera bättre försvinner hela syftet med att använda spöet för framåtmaning.
Syftet med denna studie var att analysera vilken effekt spödrivning inom travsporten egentligen har på hastigheten, samt om spödrivningen följer dagens tävlingsreglemente. Dessutom var ett mål att undersöka om spödrivning utförs enligt inlärningsprincipen negativ förstärkning.
Studien genomfördes som en retrospektiv analys av videoinspelade travlopp, där spöslag de-tekterades och jämfördes med hastighetsförändringar som kunde avläsas ur positionsdata. Re-sultatet visade bland annat en variation i olika hästars reaktion på spöslag, men att det vanligaste utfallet var att gruppen av hästar som mottog minst antal spöslag ökade hastigheten efter spöslag, medan grupperna av hästar som mottog fler antal spöslag istället reducerade hastig-heten. Resultatet visade även att flera kuskar som utdelade ett högt antal spöslag inte bestraffa-des – trots att tävlingsreglementet anger att det endast är tillåtet att utdela ett fåtal, enstaka spöslag. Detta skulle kunna bero på att måldomarna missat vissa spöslag, vilket kan ha sin förklaring i att möjligheten för bedömning är begränsad på olika sätt. Att förtydliga vissa delar av tävlingsreglementet och förbättra måldomarnas möjligheter för bedömning skulle förhopp-ningsvis generera mer konsekventa beslut vid otillåten spödrivning, vilket möjligen skulle kunna leda till ökad efterlevnad av travsportens regler.

,

Sweden is one of the greatest countries in the world for harness racing. Competitions are held 364 days of the year which results in thousands of races annually. One thing that makes equine sports unique is the fact that it is allowed to strike the horse with a whip. In all other animal sports, it is forbidden to hit the animal, which makes whip use quite special. One argument for allowing whip use is that horses are big and powerful animals who can cause dangerous situa-tions, in which the whip can be used to avoid accidents. Another argument is that if the whip cannot be used for urging, other methods – that are more harmful for the horse – will be used for that intention. One example of this is that the driver may hit the horse more with the reins instead of the whip, which in that case can cause discomfort in the horse’s mouth. There are people who believe that the whip should only be allowed as a safety tool and that urging, re-gardless of which method that is used, should be banned.
No scientific studies in harness racing have investigated the whip’s effect on the velocity or its potential as a safety tool. Previous studies, based on thoroughbred races, have demonstrated that whip use have a negative effect on velocity and performance. However, results from studies based on thoroughbred races cannot be applied directly on standardbred races, since the sports are different in several ways. If the animal welfare and the ethical discussion are ignored – the question still remains whether the whip can make the horse go faster, or at least maintain the velocity. If the whip cannot enhance the horse’s performance, there is no reason to use it for urging.
The aim of this study was to investigate the whip’s effect on velocity in standardbred horserac-ing and see whether the regulations for whip use are obeyed. Furthermore, another aim with the study was to examine if whip use is applied by the learning principle negative reinforcement.
A retrospective analysis of videotaped racing videos was performed, from which whip strikes were detected. This was compared with changes in velocity, which could be read out of position data. The result showed, among other things, that the reaction of whip strikes varied in different horses. However, the most common outcome was that the group of horses who received the least number of whip strikes increased the velocity after the whip strikes, while the groups of horses who received a higher number of whip strikes reduced the velocity. The result also showed that several drivers who used numerous whip strikes were not punished, even though the regulations say that only a few, occasional whip strikes are allowed. This could be explained by the limitations in the judges’ possibilities for assessment. Hopefully, a clarification of the regulations and an improvement of the judges’ possibilities for assessment would generate more consistent decisions of prohibited whip use. This would possibly increase the compliance of the rules in Swedish harness racing.

Main title:Spödrivning i svenska travlopp
Subtitle:en analys av filmer och positionsdata från travlopp
Authors:Melani Johansson, Mirielle
Supervisor:Yngvesson, Jenny
Examiner:Hultgren, Jan
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2020
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Supervising department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
Keywords:häst, spöanvändning, travsport, spö, spödrivning, travhäst
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16275
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16275
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:05 Nov 2020 09:18
Metadata Last Modified:06 Nov 2020 02:01

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics