Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

År 2016 var 34% av alla lantbrukare över 65 år. Att en yrkeskår blir äldre och äldre medför en del problem, men att 1/3 är över pensionsålder i Sverige kan vara en tickande bomb. Vad händer när den yngre generationen har tappat intresse för lantbruket för att den äldre generationen inte lämnat över rodret i tid? Rådgivare som jobbar med generationsskiften rekommenderar att de som ska skifta sin verksamhet och sina fastigheter till en övertagare ska göra det i tid. Detta för att undvika att familjen blir osams för att olika parter inte har blivit nöjda, vilket är en risk när det går för fort. Det är viktigt att behandla de mjuka värdena i ett generationsskifte, vilket samtidigt kan vara svårt eftersom det inte finns någon direkt mall för vad som är rätt att göra. De mjuka värdena är de känslor som uppstår och vad de olika människorna har för värderingar i samband med skiftet. Det som undersöks i den här studien är varför lantbrukare väljer att skjuta upp sitt generationsskifte? Även vilken roll revisorn har att starta igång en generationsskiftesprocess. Definitionen över när det är rätt tidpunkt för att genomföra ett generationsskifte är svårt att veta då det såklart skiljer sig från fall till fall. Eftersom lantbrukskåren är äldre så kan det vara ett problem. För att få klarhet i hur lantbrukaren fattar beslut om vad som ska göras har metoden ”Theory of planned behaviour” använts. Den förklarar hur olika faktorer leder till ett beteende, i det här fallet att genomföra ett generationsskifte. Utifrån den modellen har en egen modell utarbetats där revisorns roll och tillit är en faktor samt att värderingar finns med. Om dessa faktorer är positiva i tillräcklig utsträckning så ska de leda till ett beteende. Genom att göra kvalitativa intervjuer med aktiva lantbrukare över 60 år har deras tankar kring generationsskifte kommit upp och har sen analyserats för att de hur de passar in i modellen. Resultatet visar att lantbrukare som skjuter upp generationsskiften gör det av olika anledningar. De vanligaste anledningar är bland annat att gården har ett sentimentalt värde, livsstilen är något de inte vill ändra på, övertagaren inte är redo än enligt lantbrukaren samt att lantbrukaren inte känner sig färdig med sitt företagande. Detta är den viktigaste av dessa punkter. Resultatet i denna studie visar också att för lantbrukare som skjuter upp sina generationsskiften så har revisorn en väldigt liten roll kring detta. I dessa fall är revisorn bara en revisor, och används i väldigt liten utsträckning som ett bollplank. Det var också flera lantbrukare som inte hade någon given övertagare till driften. Barnen kunde tänka sig att äga fastigheten och förvalta den men inte ha någon verksamhet på den, detta tolkades då också till att vara en faktor till att man inte kände att det var nödvändigt att skifta gården i nuläget. Det hade varit intressant att forska vidare i ämnet och få fler synvinklar på ämnet. Till exempel skulle övriga familjemedlemmar kunna intervjuas, även revisorer som har en annan syn på det hela.

In 2016, 34% of all farmers were over the age of 65. The fact that a profession is getting older and older is causing some problems. 1/3 of the farmers in Sweden are over the age of retirement, are they a ticking bomb? What happens when the younger generation has lost interest in agriculture because the older generation didn´t want to let go? Advisers who are working with successions of farmers recommends that they who have a business and properties to shift must start to plan in good time. This is to prevent the family from becoming unhappy where the family members have not been satisfied, which is a risk when things go too fast. It is important to talk about the soft values in a succession-planning which at the same time can be difficult to do because there is no instruction for it. The soft values are the feelings that arise and what the people have for values in connection with the shift. The main focus of this study is why farmers choose to postpone their succession-plans. Also, what role the auditor has to start a succession–process. The definition of when it is the right time to implement a generational change is difficult to know as it depends to the case. As the agricultural community is older, this can be a problem. In order to clarify how the farmer decides what to do, the “Theory of planned behaviour” method has been used which explains how different factors lead to a behavior, in this case to implement a generational shift. On the basis of this model, a separate model has been developed in which the auditor´s role and trust are a factor plus that values are included. If these factors are sufficiently positive, then they should lead to a behavior. By conducting qualitative interviews with active farmers over 60 years, their thoughts on the generation shift have come up and have been analyzed to see how they fit into the model. The results show that farmers who postpone the generation shift do so for a variety of reasons. The most common reasons are, among other things, that the farm has a sentimental value, the lifestyle is something they don´t want to change, the person that probably will take over the farm are not ready yet. Furthermore, the farmer still want to work with the business. The result also shows that for farmers in this study who postpone their succession-plans, the auditor has a very small role in this. In these cases, the auditor is only an auditor, and is used very little as a general advisor. There were also farmers that had no given acquirer for the operation. The children of the farmers could imagine owning the property and managing it but not having any business on it. This were also a factor for the farmers to still carry on working. It would have been interesting to study the subject more and get more point of view. For example, to interview other family members ore the auditors that might have a different opinion.