Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urban areas are expanding due to more people living and moving into the bigger cities.
As the population grows in the whole world every year and predicts double within the
cities till 2030, the urban exploitation will follow by approximately 60 per cent. When
new land is claimed the flora and fauna will have to be removed. In this essay we
investigate how small urban areas can be optimized to incorporate green infrastructure
within Stockholm.

By implementing green solutions in small spaces we hope to raise the awareness of
the importance of connecting people with green urban environments. This is to make
the cities more habitable, increase the biodiversity in educational purposes and to
coexist instead of disconnect with nature itself. We see pollution, species in decline and
human stress as one of the big public health problems. By making a design proposal on
Åsögatan 144 based on environmental psychological theories and studies about plant
material and green solutions we want to show how these solutions can be implemented
to make a greener and more sustainable city that hopefully will lead to reduction of
pollution, species decline and human stress.

I takt med en allt starkare urbaniseringstrend blir avståndet mellan stadens invånare
och naturen och ekosystemen större. I dag bor 55 procent av världens befolkning
i urbana områden, en trend som spås öka till 65 procent år 2015 (United Nations
2019). Befolkningen förväntas fördubblas i städerna till 2030 vilket beräknas öka
den totala urbana ytan med 60 procent. När befintliga ekosystem försvinner och
ekosystemtjänsterna minskar behövs en större helhetssyn på stadsbyggandet (Bodin
et al. 2017). Nya lösningar måste till, där gränsöverskridande samarbeten mellan
arkitekter, landskapsarkitekter, forskare och politiker behöver ske för att hitta nya
hållbara lösningar på stadsbyggandet.

Befolkningsutvecklingen och dess behov av utrymme, för näringsverksamhet och
boende inskränker andra organismers livsmiljöer. Då djur och växter mister sina
naturliga habitat påverkas deras bestånd negativt och den biologiska mångfalden
minskar (WWF 2018). En växande stadsbefolkning och effektivare ytanvändning kan
göra det svårt att inkorporera grönstruktur och skapa platser där växter och djur kan
hålla till (SCB 2010).

Klimatförändringarna är ett faktum. Människans förbrukning av fossila bränslen och
den ökade CO² halten i atmosfären leder till bland annat: Urban Heat Island Effect, mer
skyfall och högre halter av luftföroreningar. Gröna ytor i städer har visat sig motverka
dessa faktorer. Samtidigt sker det en drastisk minskning av pollinerande insekter som är
av vikt för livsmedelsproduktionen. Därför behöver vi identifera lämpliga hårdgjorda
stadsytor och omdesigna dessa till grönytor.

Samtidigt finns tecken på att stadens invånare får sämre hälsa och stressrelaterade
sjukdomar ökar (Eriksson 2016). Grönska har visat sig ha en positiv inverkan på
människors hälsa. Genom att exponeras för gröna miljöer i både små som stora rum i
staden kan både människor, växter och djur gynnas. Ekosystemtjänster kan öka och ur
ett miljöpsykologiskt perspektiv kan människan påverkas positivt av exponering för
rekreativa miljöer såsom parker och grönområden (Kaplan 1995). Samtidigt som det
gynnar människan att ta vara på biologisk mångfald åligger det landskapsarkitekter
att skapa en förståelse för den natur och jord vi lever på för att minska risken för att
förstöra naturliga miljöer permanent.

Genom att inkorporera en grön design i stadsbildningen hoppas vi kunna bidra till att
mildra klimatförändringarna samtidigt som vi gynnar insekterna och stadens invånare.

Åsögatan 144 i Stockholm är identifierad som en plats med potential till förbättring.
Genom platsanalys och en litteraturanalys omgestaltades platsen utifrån ekologiska
och miljöpsykologiska aspekter. Resultatet blev en grönare platsbildning för både
människor och djur.