Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The price of Swedish agricultural land has been increasing over the past 20 years and at the same time the yield from crops has been relatively stable. Furthermore there are great regional variations in pricing of land with the largest increase during this period being observed in the region GSS.
The purpose of this study is to understand how the price of Swedish land is affected by the yield of crops in three different regions in Sweden; GSS, GNS and SS. From this study the farmer’s ability to pay in these regions, based on expected yield, is also be concluded.
The empirical material for the study consists of data from national statistics. Further, mathematical optimization models have been designed for each studied region to model a typical farm in each region.

The results in this study show that the marginal value, and thus the ability to pay, for each region varies. For GSS the results present a marginal value of 5 449 SEK, for GNS 4 366 SEK and 3 209 SEK for SS. These values describe the additional utility in SEK from one more used hectare land. When calculating by using these marginal values and price of land in each region gives the conclusion that the average price of land in GSS can’t fully be explained by yield. At the same time the average price of land in GNS is more justly valued and undervalued in SS when looking at the same factor. In other words, given that yield is the only cause that should explain price of land, an investment of land in SS is more advantageous than GNS and especially GSS.

Den relativa skillnaden mellan Sveriges åkermarkspriser och vad marken avkastar har ökat de senaste 20 åren. Vidare förekommer stora regionala skillnader i markpriser där slättbygderna i södra Sverige haft störst prisökning samtidigt som avkastningen per hektar legat på en relativt stabil nivå under samma tidsspann.
Uppsatsens syfte är att förstå huruvida betalningsförmågan för ytterligare ett hektar åkermark i dagsläget påverkas av avkastningsnivån i Sveriges tre olika slättbygdsområden; Götalands södra slättbygder (GSS), Götalands norra slättbygder (GNS) samt Svealands slättbygder (SS). Forskningsfrågorna i studien belyser hur skillnader mellan markpris och avkastningsnivå förhåller sig, samt om marken är över- eller undervärderad i förhållande till det ekonomiska värdet av avkastningsnivån i respektive område.
Vad som gör grunden för uppsatsens teoretiska syntes är andra prispåverkande faktorer bortsett från avkastning, så som utbud och efterfrågan, förväntningar, alternativa användningsområden, närhet till stad och politisk påverkan. Vidare har även grundläggande investerings- och beslutsteorier undersökts för att förstå beteendemönstret hos lantbrukare som ämnar att investera i ytterligare hektar åkermark.
Studien är av kvantitativ art med deduktiv ansats då datan arbetet baseras på är sekundärdata i form av markpriser och avkastningsnivåer. Inga intervjuer med enskilda företag har gjorts. Utifrån data har matematiska optimeringsmodeller utformats för framtagna genomsnittsgårdar om 250 hektar vardera i de olika slättbygdsområdena med representativa växtföljder.
Resultatet genom beräkning av marginalvärdet (”skuggpriset”) för respektive genomsnittsgård gav ett värde om 5 449 kr i GSS, 4 366 kr i GNS och 3 209 kr i SS. Dessa värden berättar den extra nytta som ytterligare ett hektar åkermark bidrar med till produktionen utifrån den teoretiska vinst som beräknats. Genom beräkning av kvottal mellan marginalvärdet och markpris i respektive område visar det att marken är övervärderad i GSS i förhållande till avkastningen, samtidigt som marken är relativt rättvist värderad i GNS samt undervärderad i SS där det hade varit möjligt att betala mer per hektar i förhållande till avkastning. Således dras slutsatsen att investeringar i SS är mer gynnsamma än i GNS och särskilt GSS utifrån ett brukningssyfte.