Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,
Svensk Mjölk, 2009b).

En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen. För att förbättra lönsamheten är det viktigt att produktionskostnaderna minskas.

En stor andel av produktionskostnaderna i lantbruksföretagen består av maskinkostnader (de
Toro, 2004). Genom att göra en lämplig avvägning mellan arbets-, maskin- och läglighetskostnader kan det bästa ekonomiska resultatet nås. Syftet med denna studie är att
undersöka om det finns någon möjlighet till maskinsamarbeten inom den svenska mjölk- och
nötköttsproduktionen samt vilka ekonomiska fördelar detta skulle kunna ge. Studien undersöker incitament för samarbete mellan en mjölk- och en nötköttsproducent.
Undersökningen bygger på dessa två gårdars ekonomiska resultat före och efter ett fiktivt maskinsamarbete och huruvida ett samarbete kan vara ekonomiskt intressant för bägge parter. En fallstudie har genomförts på fyra olika lantbrukföretag, två belägna i Småland och två i Uppland. Driftsplaner för de olika lantbruken har sedan skapats, för att i slutskedet jämföras. I studien analyseras även för- och nackdaler med samarbete, behov av kontrakt samt hur
lantbrukarens beslutsprocess påverkar om de ska delta i ett samarbete.

Lantbrukarnas beslutsprocess kring samarbete består i att söka information och sedan jämföra handlingsalternativ. Brist på information angående de olika andlingsalternativen och att de inte i förväg kan veta vilka konsekvenser som beslutet kommer att medföra kan bli ett problem. Den osäkerhet ett samarbete skulle kunna leda till gör att många väljer att avstå från ett samarbete. Studien visar att de fyra lantbrukarna beaktar denna form av osäkerhet då de fattar sina beslut. Samtliga lantbrukare i studien deltar redan idag i någon form av samarbete. Endast ett fåtal av dessa regleras av kontrakt. Lantbrukarna anser att ödmjukhet och respekt är viktigare än skriftliga överenskommelser.

I studien har det framkommit att maskinsamarbete kan löna sig. Maskinkostnaderna minskar i jämförelse med om lantbrukaren äger samtliga maskiner själv. Detta skulle kunna leda till en ökad lönsamhet. Lantbrukarna i studien erhåller i genomsnitt 30 procent högre arbets- och
kapitalinkomst vid samarbete jämfört med egen drift. Studien visar dock att samtliga lantbrukare idag har en driftsform som är mer lönsam än ett samarbete. Lantbrukarna ser även andra fördelar med samarbete så som utbyte av kunskap och idéer samt att maskiner med större kapacitet kan utnyttjas. Nackdelarna med samarbete är att det kan leda till minskad flexibilitet. Ökade läglighetskostnader är en risk med samarbete men ingen av lantbrukarna i denna studie upplever detta som ett problem.