Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

One third of all food produced for human consumption globally is lost or wasted, making food waste a major problem from both an economic, social and environmental perspective. One way of preventing food waste is through legislation. In Sweden, food inspectors have been recommended to work according to the general rules of consideration (GRC) in the Swedish Environmental Code to reduce food waste. However, there is a lack of published information on whether the GRC are applied to reduce food waste at present, and, if so, how this works in practice. Moreover, the lack of a common standard for food waste quantification is a problem recognized by researchers.
Thus, the present study aimed to examine whether and how the GRC are or can be applied to prevent food waste. More specifically, the goal was to investigate the attitude of municipal supervisory authorities and other relevant actors towards applying the GRC in food control, and to identify opportunities and / or obstacles to this. This is expected to contribute with knowledge that in the long term can generate supervisory approaches for reduced food waste.
A qualitative research method was used including self-administered questionnaires. Answers were obtained from 11 municipalities and six additional actors including courts, national authorities and a private law firm. After a thematic analysis of the data, this was sorted to describe 1) The current situation in municipal supervision / the current application of the GRC according to other actors 2) The attitude towards applying the GRC in supervision for food waste reduction 3) The attitude towards suggested supervisory practices for reducing food wastage.
The results showed that most of the actors surveyed did not apply the GRC to food waste currently, and none of them had issued injunctions to prevent food waste. Nevertheless, it was found that applying the GRC to food control could be possible, according to some practical experience in the field and the majority of the respondents’ attitudes. No apparent unsolvable obstacles were identified. How the application of the GRC to food waste would work in practice remains to be solved, though. Consequently, the link between the current situation, the attitudes towards applying the GRC in food control as well as the attitudes towards suggested supervisory practices, was found to be ambiguous. Legal contradictions justify the need for further research, which could pursue the development of a supervisory approach for food waste prevention.

En tredjedel av all mat som produceras globalt går förlorad eller slösas bort, vilket gör matsvinn till ett omfattande problem ur både ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Ett sätt att förebygga matsvinn är genom lagstiftning. I Sverige har livsmedelsinspektörer rekommenderats att arbeta enligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken för att minska matsvinnet. Det saknas emellertid publicerad information om huruvida hänsynsreglerna används för att minska matsvinn för närvarande, och hur detta i så fall fungerar i praktiken. Dessutom är avsaknaden av en gemensam standard för kvantifiering av matsvinn ett problem enligt forskare.
Den aktuella studien syftade således till att undersöka om och hur miljöbalkens hänsynsregler tillämpas eller kan tillämpas för att förebygga matsvinn. Mer specifikt var målet att undersöka de kommunala tillsynsmyndigheternas och andra relevanta aktörers inställning till att tillämpa hänsynsreglerna i livsmedelskontroll och att identifiera möjligheter och / eller hinder för detta. Detta förväntas bidra med kunskap som på lång sikt kan generera tillsynsstrategier för minskat matsvinn.
En kvalitativ forskningsmetod användes med självadministrerade frågeformulär. Svar erhölls från 11 kommuner och sex ytterligare aktörer, såsom domstolar, nationella myndigheter samt en privat juristbyrå. Efter en tematisk analys av den insamlade datan sorterades denna för att beskriva 1) Den aktuella situationen i kommunal tillsyn / den aktuella tillämpningen av hänsynsreglerna enligt andra aktörer 2) Inställningen till att tillämpa miljöbalkens hänsynsregler i tillsyn för att förebygga matsvinn 3) Attityden gentemot föreslagna tillsynspraxis för att förebygga matsvinn.
Resultaten visade att majoriteten av de undersökta aktörerna inte tillämpade hänsynsreglerna på matsvinn för närvarande, och att ingen hade skrivit förelägganden för att förebygga matsvinn. Praktiska erfarenheter inom området samt majoriteten av respondenternas attityder avslöjade dock att det skulle kunna vara möjligt att tillämpa hänsynsreglerna mot matsvinn inom livsmedelskontroll. Inga uppenbart olösliga hinder identifierades. Hur tillämpningen av hänsynsreglerna på matsvinn skulle gå till i praktiken återstår dock att lösa. Följaktligen kunde det konstateras att kopplingen mellan den nuvarande situationen, respondenternas inställning till att tillämpa hänsynsreglerna i livsmedelskontrollen samt attityderna gentemot föreslagna tillsynspraxis var tvetydig. Juridiska motsättningar motiverar behovet av ytterligare forskning, som kan driva utvecklingen av en tillsynsstrategi för förebyggande av matsvinn.