Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här arbetet handlar om kartor: vad de består av, hur människors upplevelser av landskapet kan återges i kartor och vad de kan användas till inom landskapsarkitekturen. Arbetet kommer att behandla ett par specifika karttyper: isokronkartor, isogröna kartor, koropletkartor, densitetsutjämnande kartor, en vinklad perspektivkarta, iknografiska kartor och kognitiva kartor. En del av kartorna syftar till att visa något med en indirekt koppling till landskapet, till exempel restider, avgasutsläpp, befolkningsmängd eller människors kontaktnät. Resterande kartor visar i första hand något med en direkt koppling till landskapet, till exempel byggnader, fält och sjöar.

Isokronkartor är speciellt lämpade för att visa människors uppfattning av distans. I dessa kartor motsvarar avstånden i kartan restider från en viss utgångspunkt, istället för geografiska avstånd på platsen. I isogröna kartor motsvarar avstånden i kartan istället koldioxidutsläpp. Sådana kartor skulle kunna säga någonting om luftkvalitén i en stad och möjliggöra jämförelser med t.ex. andra städer. Det skulle kunna användas av landskapsarkitekter som ett hjälpmedel för att bättre förmedla betydelsen av olika miljöinsatser.

I koropletkartor kan färgläggning av kartans symboler göras så att det säger någonting om exempelvis restid eller hur tätt befolkad en plats upplevs vara, samtidigt som proportionerna på den verkliga platsen bevaras och också förmedlas i kartan. Fördelen för en landskapsarkitekt att använda en koropletkarta är att den är geografiskt skalenlig, vilket gör det lättare att få en överblick över platsen.

I densitetsutjämnande kartor motsvarar ytsymbolernas areor någonting annat än ytorna på platsen. Dessa kan användas för att förmedla andra förbindelser i landskapet, såsom vart människor från ett visst område i första hand väljer att flytta inom en kommun. Som landskapsarkitekt skulle det vara användbart att känna till vid planeringen av framtida levnadsmiljöer.

Vinklade perspektivkartor och iknografiska kartor ger tillsammans två olika bilder av hur platser kan upplevas. I en vinklad perspektivkarta kan just vinkeln som landskapet granskas ur väljas med omsorg av landskapsarkitekten. Iknografiska kartor lämpar sig däremot bättre om det är viktigt för landskapsarkitekten att kunna använda kartan för att granska platsen från flera olika håll. Kognitiva kartor kan sägas vara mentala kartor av en plats.

Landskapsarkitekter kan använda dessa kartor för att ta reda på hur människor upplever en specifik plats.

Sedan kan en karta aldrig förmedla allt som finns att veta om en plats. Istället för att landskapsarkitekten då ska begränsa sig själv till en enda karta som förmedlar ett eller ett par perspektiv som platsen kan granskas ur, kan flera kartor användas till samma projekt.

This work is about maps: what they consist of, how people's experiences of the landscape can be reproduced in maps and what they can be used for in landscape architecture. The work will deal with a couple of specific map types: Isochronic maps, Isogreenic maps, Choropleth maps, Density-equalizing maps, Perspective map, Ichnographic maps and Cognitive maps. Some of the maps aim to show something with an indirect connection to the landscape, such as travel times, exhaust emissions, population or people's network of contacts. The remaining maps primarily show something with a direct connection to the landscape, such as buildings, fields and lakes.

Isochronic maps are especially suitable for showing people's perception of distance. In these maps, the distances in the map correspond to travel times from a certain starting point, instead of geographical distances at the site. In Isogreenic maps, the distances in the map instead correspond to carbon dioxide emissions. Such maps could say something about the air quality in a city and enable comparisons with e.g. other cities. It could be used by landscape architects as a tool to better convey the importance of different environmental initiatives.

In Choropleth maps, coloring of the map's symbols can be done so that it says something about, for example, travel time or how densely populated a place is perceived to be, while the proportions of the actual place are preserved and also conveyed in the map. The advantage for a landscape architect to use a Choropleth map is that it is geographically scalable, which makes it easier to get an overview of the site.

In Density-equalizing maps, the areas of the surface symbols correspond to something other than the surfaces of the site. These can be used to mediate other connections in the landscape, such as where people from a certain area primarily choose to move within a municipality. As a landscape architect, that would be useful to know when planning future living environments.

Perspective maps and Ichnographic maps together provide two different images of how places can be experienced. In a Perspective map, the angle from which the landscape is examined can be chosen with care by the landscape architect. Ichnographic maps, on the other hand, are better suited if it is important for the landscape architect to be able to use the map to view the site from several different directions. Cognitive maps can be said to be mental maps of a

place. Landscape architects can use these maps to find out how people experience a specific place.

Even though maps can convey many things, a single map can never convey everything there is to know about a place. Instead then, of landscape architects limiting themselves to one map that conveys one or a couple of perspectives from which the site can be examined, several maps can be used for the same project.