Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A stereotypical behaviour is an unnatural behaviour that is relatively lasting, repetitive and lacks function. Stereotypical behaviour is something that only the domesticated horses develop. The most common behaviours are cribbing, weaving and box walking. Horse owners should be aware of the measures that can be taken with the help of feeding and handling routines to reduce stereotypic behaviour. The aim of this study was to find out how different feeding and handling routines can affect stereotyped behaviour in horses. Also how riding schools' customers and staff look upon a horse with stereotypical behaviour in their operations. The research issues were- “How can feeding and handling routines be used at equestrian schools to improve the lives of horses with stereotypes? and "What are the customers’ view on horses with stereotypes?". The study was conducted as a survey where the questions were developed according to the aim of the study. The questions were divided into four groups (social contact, feeding routines, customers' views and bedding) in the results and the discussion. The questionnaire was sent out to 100 riding schools and the response rate was 51%.
The results showed that 43% of riding schools had some form of stereotypical behaviour among their horses. The most common stereotype was crib biting. Most riding schools tried to access the horse's natural needs. Some of the riding schools did not consider it a problem to recruit a new school horse with a stereotypical behaviour. Customers' views of the stereotypical behaviour differed depending on the behaviour of the individuals. Usually the riding schools had explained beforehand what the behaviour was and what it meant to the horse. The significant difference comparing results from riding schools with stereotypical behaviour versus without was calculated in all of the four groups (social contact, feeding routines, customers' views and bedding). The results showed that there was no significant difference for social contact, customer’s views and beddings. In the feeding group there was a significant difference where the p value was 0.03. The parameters that were included in the significance value was stereotypic behavior or not compared to numbers of feeding, nutritional intake and straw as a compliment to the ordinary roughage. It was found that the risk of stereotyped behaviour was less when each horse had an individually adjusted feed ration.
In conclusion the management and handling routines have a large role for the frequency of stereotypes. A system developed for each individual can be of great benefit to decrease the behaviour which improves the welfare of the horse. The staff of riding schools explained to customers what it is and how it affects the individual in question, since the customers at the riding schools largely lack the knowledge to know what stereotypical behaviour is.

Ett stereotypt beteende är ett onaturligt beteende som är relativt varaktig, upprepande och saknar funktion. Stereotypa beteenden är något som bara den domesticerade hästen utvecklar. De vanligaste beteendena är krubbitning, vävning och boxvandring. Krubbitning hos hästar är ett oralt beteende. Hästen biter tag med sina framtänder i ett rakt objekt, med en rörelse uppåt och bakåt spänner hästen nackmuskeln, luft dras in och ett ljud skapas. Vävning och boxvandring är rörelsestereotypier. Vävning är när hästen svänger med huvud och hals, ibland tar de med resten av kroppen från sida till sida. Främst är det frambenen som följer med i rörelsen, men vissa gånger även bakbenen. Detta sker vanligtvis över en boxdörr eller inför en annan barriär och har en stark koppling till det sociala behovet. När ett stereotypt beteende har uppkommit, finns det då något som vi människor kan göra för att hjälpa hästen?
Ett stereotypt beteende är kopplat till hästens naturliga behov, det vill säga rörelse, födosökning och social kontakt. Det är ett beteende som uppkommer då något av dessa behov hindras eller tas bort, exempelvis att de inte få gå i hage, inte heller får möjligheten att söka sitt grovfoder under tillräckligt lång tid eller att de inte har tillräckligt med social kontakt med en annan häst. Av en hel population så är det 11-12 % som har någon form av stereotypi. Den vanligaste är krubbitning. Hippologstudenterna Åse Persson och Agnes Wahlgren Conrad har tagit reda på hur ni kunder ser på stereotypier på ridskolorna i Svealand och Götaland.
Vad kan göras?
Det har visats i studier att det går att hjälpa hästen att minska frekvensen på stereotypi. Beroende på vilket beteende det är så gör man olika saker. Om hästen krubbiter, så finns det en snabb lösning och det är krubbitarrem. Den mest optimala lösningen är dock att utforma ett utfodringssystem som tillgodoser hästen födosöksbehov. Krubbitning är kopplat till foder och utfodring. Boxvandring och vävning är kopplat till det sociala behovet och utfodring. Den bästa åtgärden som kan göras är att låta dessa hästar vara ute mycket så de får möjlighet att röra sig fritt. Till de hästar som väver kan en spegel hjälpa då de tror att de har sällskap.
Kundsynen
Det som bör finnas i minnet är att förutsättningarna ser olika ut för varje enskild ridskola. Av de ridskolorna som har varit med i denna studien försöker majoriteten se till att kunna tillgodose hästens naturliga behov. Ett stereotypt beteende kan upplevas som obehagligt då det inte är naturligt för hästen, men det är viktigt att komma ihåg att genom att erbjuda hästen förutsättningar för att kunna utöva sitt naturliga beteende kan stereotypin minska eller försvinna. Elever och kunder på ridskolor i Sverige upplevs, av respondenterna i undersökningen, sakna viss kunskap om eller är inte medvetna om att det hästen gör är ett stereotypt beteende. Det kan uppstå frågor som till exempel “vad gör hästen?”.
Sammanfattningsvis så är ett stereotypt beteende ingenting som är allvarligt och det är något som vi människor har skapat hos hästen när den domesticerades. Detta gör att det nu är vi som hästägare eller ridskoleelever som måste hjälpa dessa hästars att minska frekvensen på sitt beteende. Genom att tillgodose hästens rörelsebehov, födosökande och social kontakt kan vi skapa de bästa förutsättningarna som hästen förtjänar.