Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This study aims to understand some of the complexities of the Sami identity
amongst young Sami women in Norrbotten County, Sweden. The Sami people
are the only indigenous people living in the European Union and as many indigenous
people around the globe, they are facing issues such as struggles over
land rights, health issues and fragmented identities. The point of departure for
this research is the settlement of the Girjas case, an end to a ten-year struggle
about the authority over the fishing and hunting rights in the area between the
Girjas Sami village and the Swedish Government. The Girjas case has given
rise to a debate about indigenous rights and the Sami identity. The purpose of
this thesis is to explore the complexity of the Sami identity to understand the
perception of who is considered to be a genuine Sami today. To do so, I have
interviewed eight young Sami women. To be able to understand their stories,
and turning their words into a wider context, four main theoretical concepts
have been used; identity, gender, intersectionality and heritage. The stories of
the participants show that the Sami identity is perceived in many ways; it can
be born out of upbringing, heritage and way of life, and not necessarily by
ancestors only. Typical cultural carriers or symbols can confirm the Sami
identity, but the participants mean that those are not a must. Different Sami
identities are clashing with the created stereotypical image of who the genuine
Sami is. This research shows that the Girjas case unite the Sami women in this
thesis, regardless of their backgrounds or how they perceive their Sami identity.
From the interviews, it appears that participants share a narrative of the
importance of passing on the Sami heritage, never leaving the future generations
with insecurity about their Sami identity. To understand the complex
Sami identity, greater knowledge about Sami people and their history must be
spread. By acknowledging that the Sami identity is not homogenous, further
polarisation within the Sami community could be prevent, affecting political
decisions ahead.

Denna studie syftar till att undersöka den komplexa samiska identiteten hos
unga samiska kvinnor i Norrbottens län, Sverige. Samerna är det enda urfolk
som lever inom den Europeiska unionen och precis som många andra urfolk
runt om i världen måste de kämpa för rätten till land och vatten, samtidigt som
de påverkas av hälsoproblem och splittrade identiteter. Utgångspunkten för
den här uppsatsen är Girjasmålet, en tio år lång process emellan Girjas sameby
och den svenska staten. Målet har handlat om vem som har jakt- och fiskerättigheter
i området, där samebyn hävdar sin rätt genom att åberopa urminnes
hävd. Girjasmålet har väckt debatt om urfolksrättigheter och den samiska
identiteten. Syftet med den här studien är att undersöka den komplexa samiska
identiteten för att förstå vem som anses vara same idag. Intervjuer med åtta
unga samiska kvinnor har legat till grund för det. För att förstå deras berättelser
i en större kontext, har fyra teoretiska ramverk använts; identitet, genus,
intersektionalitet och kulturarv. Informanternas berättelser visar att de ser på
den samiska identiteten på olika sätt; den samiska identiteten behöver inte
grunda sig i enbart släktningar, utan kan också skapas ur uppväxt, kulturarv
och livssyn. Typiska kulturbärare så som duodji, de samiska språken och renen
kan bekräfta den samiska identiteten, men de är inget måste. Olika samiska
identiteter går i klinch med den skapade stereotypa bilden av vad en
same är. Studien visar också på att informanterna förenas genom Girjasmålet,
oavsett deras bakgrund eller vilken samisk grupp de tillhör. I intervjuerna lyfts
vikten av att föra det samiska arvet vidare. Informanterna vill att kommande
generationer inte ska behöva känna en osäkerhet kring deras samiska identitet.
För att förstå den komplexa samiska identiteten måste större kunskap om samers
situation och historia finnas. Genom att visa att den samiska identiteten
inte är en gemensam kulturell identitet, kan ytterligare polarisering inom det
samiska samhället undvikas. Detta kan i förlängningen påverka hur poliska
beslut tas i framtiden.