Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Målet med kandidatuppsatsen är att diskutera och problematisera utemiljöerna på slutna anstalter utifrån ett brukarperspektiv och med hjälp av teorier inom miljöpsykologi. Uppsatsen är uppdelad i två delar där den första delen behandlar teorier inom miljöpsykologi medan den andra delen består av tidigare forskning om miljöpsykologi på anstalter och intervjuer med före detta klienter i Kriminalvården. Inom ämnesområdet miljöpsykologi har teorier formulerats om naturens positiva inverkan på hälsan. I uppsatsen beskrivs Kaplan och Kaplans teori, Attention Restoration Theory, och de nyckelkomponenter som rehabiliterande natur och gröna miljöer kan erbjuda enligt författarna. Vidare redogörs Patrik Grahns teori om betydelsespelrummet och de åtta olika dimensionerna av natur. Slutna anstalter är komplexa miljöer med många olika typer av utmaningar. Dessa utmaningar handlar delvis om att brukargruppen kan ha komplexa problembilder där individen mår psykiskt och fysiskt dåligt. Därtill förekommer flera arkitektoniska utmaningar. Resultatet visar att utemiljön på slutna anstalter sällan är kompatibel med vad många klienter egentligen behöver. För att utemiljöer ska verka rehabiliterande krävs det omfattande insatser på ett flertal slutna anstalter i Sverige.

The aim of this bachelor thesis is to discuss and problematise the outdoor environment at maximum security prisons from a user perspective and with the assistance of theories in environmental psychology. The thesis is divided into two parts where the first part presents theories in environmental psychology. The second part presents previous research on environmental psychology in prison and interviews with former inmates. In the field of environmental psychology, theories have been formulated concerning the positive impact of nature on health. In this thesis, Kaplans and Kaplan’s Attention restoration theory is described along with what the authors define as key components for why the nature and green environments can be restorative. Furthermore, Patrik Grahn’s Action of scope and Role-play theory, is explained as well as the eight dimensions of nature. Maximum security prisons are complex environments with many different types of challenges. The challenges are partly due to that clients may have complex backgrounds and suffer from mental and psychically illness. Moreover, there are also several challenges within the prison architecture. The study concludes that the outdoor environment rarely is compatible with what the clients needs. In order for the outdoor environment to be rehabilitative, extensive efforts are needed at several maximum security prisons in Sweden.