Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Plats för fysisk aktivitet och rörelse blir allt mindre i staden på grund av förtätning, som är en rådande trend inom planering i Sverige. Samtidigt ökar stillasittandet hos befolkningen vilket redan är ett allvarligt folkhälsoproblem. För att motverka denna trend behöver staden planeras och utformas med strukturer som underlättar för människor att leva ett mera aktivt liv i vardagen. Investeringar som gynnar gående och cyklister har redan gjorts under de senaste åren. Att planera för löpare kan vara ett ytterligare steg för att stärka möjligheten till rörelse i staden.

Löpning är en av de vanligaste och mest populära träningsformerna bland befolkningen idag. Tyvärr är stadsmiljön ofta dåligt anpassad för löpning. Barriärer, hög täthet, långa avstånd och få grönområden, är några av de mest begränsande faktorerna. En metod för att underlätta löpning i staden är att planera löpspår med god utformning och tillgänglighet.

Studien riktar sig till andra landskapsarkitekter och personer som arbetar med planering av våra städer och vill inspirera samt bidra till debatten om planering för fysisk aktivitet.

Löpning är en form av träning som med sin enkelhet har stor potential att förbättra folkhälsan. Syftet är att undersöka hur löpning i staden kan främjas genom gestaltning av löpspår i stadsdelen Veddesta i Stockholm. Veddesta är idag ett industriområde men håller på att utvecklas till en tätbebyggd stadsmiljö.

Som grund till gestaltningsförslaget har en litteraturstudie genomförts för att kartlägga det nuvarande kunskapsläget inom löpning. Dessutom har testlöprundor och landskapsanalyser utförts. Förarbetet har utmynnat i ett antal principer för en god löparmiljö, som i sin tur applicerats på gestaltningen. Principerna är flyt, orienterbarhet, närhet, topografi, grön och blåstruktur, markmaterial, trygghet och säkerhet, valmöjlighet, facilitet samt eskapism/rofylldhet. Gestaltningsförslaget ämnar illustrera hur Veddesta kan planeras och utformas för att uppmuntra fler i stadsdelen att springa.

Dagens stadsbyggnadsideal med tät och hög bebyggelse innebär strukturer som försvårar för löpning, såsom många korsningar och mindre grönområden. Det begränsade utrymmet i staden innebär också att det kan uppstå konflikter mellan fotgängare, löpare, cyklister och bilar. Att planera för löpare, såväl som för gående och cyklister, kan skapa en stadsmiljö med bättre rörelseflöden. Löpare har nämligen intressen som ställer höga krav på miljön. Detta är intressen som även sammanfaller med kvalitéer för en god livsmiljö överlag. Att planera för löpare har potential att bidra till en struktur som främjar rörelse och stärker folkhälsan.

Effekterna av att utforma löpspår i staden behöver dock undersökas ytterligare. Det finns också behov av en djupare diskussion om planering av löpare i staden är en önskvärd metod när man planerar städer för ökad fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en sådan diskussion.

Space and place for physical activity and movement are becoming smaller in the city due to densification, which is a prevailing trend in planning in Sweden. At the same time, the percentage of the population undertaking a sedentary lifestyle is increasing rapidly which is already a serious public health problem.

To turn the situation, the cities have to be planned and designed with structures that will make it easier to live a more active lifestyle. Especially in everyday life. Investments promoting pedestrian movement and biking have already been made in the past years. To plan with the runners in mind may be another step towards strengthening the possibilities for movement in the city.

Running is one of the most common and popular training forms among people today. Unfortunately, the urban environment is poorly suited for running. Barriers, high density, long distances, and limited access to green areas are some of the most limiting factors.

The study is aimed towards other landscape architects and people working with the planning of our cities and wants to inspire and contribute to the debate on planning for physical activity. Running is a form of training that with its simplicity has great potential to improve public health. The purpose is to investigate how urban running may be supported by designing urban running trails in the new city district of Veddesta in Stockholm. Veddesta is today an industrial area but is undergoing a development towards a new densely built city district.

The design proposal is based on a literature study investigating the current knowledge in the area of running and related science. In addition to that, test-runs were carried out as well as a landscape analysis. The preparatory study has resulted in several principles supporting a good running environment, which have then been applied to the design.

The principles consist of flow, orientability, vicinity, topography, green and blue structure, ground surface, safety and security, option, facility, escapism/sereneness. The design proposal aims to illustrate how Veddesta could be planned and designed to encourage more people in the district to start running.

Today’s urban building vision with dense and high buildings implicates structures that make running more difficult. Examples of this are frequently occurring crossings and less green space. The limited space in the urban environment may cause conflicts, stress, and competition between pedestrians, cyclists, runners, and cars. To involve the aspect of running in the development of the city may create an urban environment with a much better flow of movement. It has also shown to create even more value. Runners have principles that put a high demand on the surroundings. These principles are interests that coincide with qualities for an overall good living environment. To plan for runners may, therefore, make for a better city environment which promotes movement and strengthens the public health.

However, the effects of designing urban running trails need further investigation. There is also a need for a deeper discussion if planning for runners in the city is a desirable method when planning cities for increased physical activity. This study hopes to contribute to such a discussion.