Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sveriges befolkning växer och städer tar upp mer yta på bekostnad av grönytor. Detta har en negativ effekt på den biologiska mångfalden. Storskaliga jord- och skogsbruk, exploatering av naturresurser och förändrad markanvändning, bidrar till att många arter tar sin tillflykt till städer. En majoritet av städernas grönytor består av gräsmattor med låg artrikedom. Landskapsarkitekten kan i sitt arbete med utformning av urbana ytor bidra till att skapa miljöer som utgör lämpliga habitat för olika arter. Ett sätt är genom anläggning av ängsmark vilket är en artrik biotop. Ängsmark kan förutom att gynna biodiversitet också öka en ytas estetiska värden.

Det finns ytor i staden som är fattiga på funktioner. Sådana ytor är lämpliga för anläggning av ängsmark, vilket ger dem fler funktioner. I uppsatsen exemplifieras fyra funktionsfattiga ytor i Uppsala som identifierats genom platsbesök. Litteraturundersökning och intervju bidrar till förståelse av ängens artrikedom och estetiska värden, liksom hur landskapsarkitekten kan gestalta och förvalta ängar i urban miljö. Illustrationer exemplifierar gestaltning av ängsmark på funktionsfattiga ytor i staden.

Resultatet av arbetet presenteras i form av illustrationer som exemplifierar hur man som landskapsarkitekt kan använda sig av ängsmark vid gestaltning av funktionsfattiga ytor i staden. Genom att gestalta och förvalta funktionsfattiga ytor med ängsmark så höjer man dessa ytors estetiska värden och främjar en större biodiversitet.

Sweden's population is growing and cities are taking up more space while the amount of green spaces are decreasing. This adversely affects biodiversity. Large-scale agriculture and forestry, exploitation of natural resources and changing land use, contribute to many species taking refuge in cities. Green areas in cities often consist of short-cut lawns with a low species richness. The landscape architect can, when working with design of urban spaces, help to create environments that constitute suitable habitats for different species. One way is through the construction of meadows which is a species-rich biotope. In addition to promoting biodiversity, meadow land can also increase the surface's aesthetic values.

There are areas in the city that are poor in function. Such surfaces are suitable for meadows, which would result in more features. The essay exemplifies four areas in Uppsala which are poor in functions have been identified through site visits. Literature survey and interview contribute to understanding the meadow's richness, aesthetic values, as well as how the landscape architect can shape and manage meadows in an urban environment. Illustrations of landscaped meadows on poorly functioning areas exemplify this.

The result is presented as illustrations that exemplify how, as a landscape architect, you can use meadow land when designing leftover spaces in the city. By designing and managing leftover spaces with meadow land, the spaces will obtain higher aesthetic values and promote greater biodiversity.