Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringar såsom den globala uppvärmningen påverkar och förändrar förutsättningarna för livet på jorden. Den naturliga distributionen av träd förändras i och med att mönster för temperatur och nederbörd skiftar, men även i urbana miljöer påverkas vegetationens situation. I denna uppsats studeras miljöparametrar relaterade till framtida klimatförändringar och deras relevans i en svensk kontext, kopplat till urbana trädbestånds resiliens och fortlevnad.

Malmö är på många sätt framstående i Norden gällande arbetet med klimatanpassning av sitt urbana trädbestånd, framförallt avseende det progressiva arbetet med, samt viljan att skapa en bredare mångfald av trädarter i stadsmiljö. Samtidigt finns fortfarande brister och svagheter i trädbeståndet. Staden har bland annat fått erfara hur klimatförändringarna påverkat de urbana miljöerna och grönstrukturen, exempelvis genom konsekvenserna av almsjukan och extremvärmen sommaren 2018. I och med detta är det intressant att undersöka förutsättningarna för att tillämpa och utveckla forskningsmetoder med syftet att klimatanpassa dessa urbana miljöer och grönstrukturer ytterligare i Malmö.

Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie som avhandlar urban klimatproblematik, med en specifik inriktning på hur de urbana träden påverkas och kommer kunna påverkas av denna problematik. Detta har kombinerats med en jämförelse av olika forskningsmetoder som använts i studier som syftat till att undersöka olika urbana trädbestånds resiliens mot klimatförändringar, samt i vissa fall även komma med konkreta verktyg för att förbättra beståndens framtidsutsikter. Det hela kopplas sedan till Malmös problematik och förutsättningar.
Materialinsamlingen har tagit avstamp i rapporten “The city of Melbourne’s future urban forest” (Kendal & Baumann 2016), vars metodik och slutsatser har studerats för att sedan sättas i relation till annan, liknande forskning som utförts inom ämnet. På så sätt har en bredare bild av hur olika städers problematik och arbetssätt ser ut uppnåtts.
I en sammanställning pekas likheter och skillnader i de olika studiernas metoder ut. I denna sammanställning berörs även kritiska aspekter och klimatparametrar, vilka påverkar urbana träds välmående och fortlevnad. Dessa kritiska aspekter och klimatparametrar identifierades genom den inledande litteraturstudien. På detta sätt blir det tydligt att olika metoder genererar resultat med olika detaljeringsgrad och omfattning. De i
huvudsak kvantitativa metoderna, som avhandlar många arter men få klimatparametrar, genererade generellt inte lika detaljerade resultat. De i huvudsak kvalitativa metoderna krävde dock som regel ett visst kvantitativt underlag, som sedan kunde byggas på med fler (ofta lokalt påverkande) klimatparametrar eller kritiska aspekter.
Slutligen avhandlar denna uppsats huruvida de undersökta metoderna är applicerbara i Malmö, baserat på om Malmö innehar det underlag och de resurser som krävs för att utföra studier enligt respektive metod. De metoder med flest avhandlade parametrar och en högre komplexitet behövde generellt ett större underlag och mer resurser i form av både tid och expertis. Detta mynnade i ett resultat med högre detaljrikedom och klargörande information jämfört med de studier som använt sig av desto “grövre” metoder, vilket resulterat i mer generaliserande slutsatser.

Climate change, such as global warming, is affecting and changing the conditions for life on earth. The natural distribution of trees changes while patterns of temperature and rainfall change. Even in the in urban environments, the situation for the vegetation is highly affected. In this thesis, environmental parameters related to future climate change and their relevance in a Swedish context linked to the resilience and survival of urban tree populations are studied.
Malmö is in many ways prominent in the Nordic region regarding climate adaptation of its urban tree population, particularly regarding the progressive work and desire to create a wider variety of tree species in urban environments. At the same time, there are still flaws and weaknesses within the tree population that have become clearer since the city already have been experiencing how climate change has affected the urban environments and the green infrastructure. The consequences of the Dutch Elm disease and the extreme heat waves in the summer of 2018 are noticable signs of this. With this in mind, it is interesting to investigate the conditions for applying new research methods with the aim of developing the climate adaptation of Malmö's urban tree population even further.
The method is based on a literature study that covers urban climatic problems, specifically focusing on on how urban trees are and will be affected by these factors. This has been combined with a study of applied research methods used in studies aiming to investigate the resilience of various urban tree populations towards climate change. Some of these methods have also provided actual tools to improve the future prospects of the urban forest's. This information is then linked and compared to Malmö's climatic problems and prerequisites.
The collection of material started with the report “The city of Melbourne's future urban forest” (Kendal & Baumann 2016), whose methodology and conclusions have been studied and compared in relation to other, similar research conducted within the subject. This provided a broader picture regarding different cities’ climatic issues and approaches.
In a compilation, similarities and differences in the methods used in various studies are identified. This compilation also addresses critical aspects and climate parameters, which affect the well-being and survival of urban trees. These critical aspects and climate parameters were identified through the initial literature study. When compared, it becomes clear that
different methods generate results with a different degree of detail and extent. The mainly quantitative methods, which examines a high number of species, but few climate parameters, generally did not generate the same level of detail in the results. The mainly qualitative methods, however, usually required a certain quantitative basis, which was combined with more (often locally affected) climate parameters or critical aspects.
Finally, this thesis addresses whether the explored methods are applicable in Malmö, based on whether Malmö holds the data and resources required to carry out studies according to each method. The methods with the most disserted parameters and a higher complexity generally required a larger base of information and more resources in terms of both time and expertise. This led to a result with higher detail and clarifying information compared to the studies that used the "coarser” methods, which resulted in more generalizing conclusions.