Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vid förstagallringar i bestånd med mycket underväxt utförs ibland underväxtröjningar för att förbättra sikten för maskinföraren och öka medelstamsvolymen. Underväxtröjning kan stå för en stor del av kostnaderna vid förstagallringar och således påverka resultatet i hög grad. Om välutvecklade strategier för underväxtröjning används kan således värdet ur en förstagallring ökas. Idag återfinns bristfällig information om hur skogsföretagen använder sig av tillgänglig forskning och hur den tillämpas i företagens strategier för underväxtröjning.

Syftet med denna studie var att kartlägga, sammanställa och granska olika skogsföretagens instruktioner, styrdokument och utförande gällande underväxtröjning för att sedan kunna ge förslag till förbättringar. Studien genomfördes i två delar, först sammanställdes företagens styrdokument gällande underväxtröjning och därefter genomfördes intervjuer med personal hos skogsföretagen som arbetade med underväxtröjning.

Resultaten visade på stora skillnader i beslutsprocessen vid underväxtröjning där vissa företag gör sin bedömning baserat på stamantal medan vissa gör det okulärt. Nästan hälften av företagen saknade också styrdokument för underväxtröjning. Detta kan skapa inkonsekventa bedömningar på grund av subjektiviteten i mänskliga faktorn. Intervjustudierna visade på en kunskapslucka gällande underväxtröjning då statistik och objektiva data var svår att hitta, mycket kopplat till låg grad av uppföljning av underväxtröjning. Sammanfattningsvis finns flera förbättringspunkter för skogsföretagens strategier, framförallt en bättre uppföljning av utförd underväxtröjning men även metoder för underväxtbedömning. Med bättre uppföljning skulle den data som krävs för utvärdering av dessa strategier kunna införskaffas.

Understory cleaning is sometimes performed before first thinning in stands with a lot of undergrowth to increase vision for the machine operator and to increase mean stem volume. Understory cleaning can constitute a central share of the costs at first thinning and therefor affect the net revenue greatly. If well-developed strategies for understory cleanings are used the net revenue could be improved. As of today, there is insufficient information about how forest companies use research findings and how they apply them in their own instructions of understory cleaning.

The purpose of this study was to chart, compilate and examine the instructions, documents and methods used by the forestry companies and then propose methods of improvement. The study consisted of two parts, firstly a compilation with documents regarding companies’ policies of understory cleaning was done. Secondly interviews were conducted with personnel working with understory cleaning at the different forestry companies.

The results showed big differences in the decision-making process where some companies use number of stems as benchmark while some use ocular methods for their estimations. Almost half of participating companies lacked documents regarding understory-cleaning, which could create inconsistent estimations due to human error. The interviews showed that there is a lack of knowledge regarding understory-cleaning as statistics and unbiased data where difficult to obtain, mainly due to the small share of performed checkups. To sum up, several points eligible for improvement were found for the strategies used by the forestry companies. Most of them regarding a better checkup-system of performed understory-cleanings and a better method to evaluate the need of understory cleaning. With better checkup-methods, data needed for evaluation would be obtained thus making it possible to create new and better methods of conducting understory cleaning.