Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Allt fler människor bor idag i urbana områden, något som genom ökat behov av bostäder och infrastruktur lett till en platseffektiv stadsbyggnad. Täta städer innebär både fördelar och risker, en av de faktorer som kan påverkas negativt är psykisk hälsa. Det är väl känt att tillgänglighet till natur och gröna miljöer har positiva effekter för människors mentala hälsa och välbefinnande men i den täta staden finns inte alltid möjlighet till nya stora grönområden i närhet till människors bostäder. Däremot finns många mindre platser och grönområden som troligen har potential att nyttjas bättre och öka möjligheterna för bättre mental hälsa och välmående för människor boende i den täta staden.

Syftet med arbetet är att undersöka och samla kunskap kring vilka möjligheter det finns med små urbana grönytor som restorativa miljöer i det täta stadsnätet samt att identifiera aspekter som kan vara viktiga i landskapsarkitektens och stadsplanerarens yrke. Målet är att försöka ta fram kriterier för hur små urbana grönytor kan öka möjligheterna till god mental hälsa och välbefinnande samt att tillämpa dessa i ett platsspecifikt gestaltningsförslag i en växande stadsdel.

En litteraturstudie visar att flera teorier och nutida forskning pekar på samband mellan natur-lika miljöers och positiva effekter på mental hälsa och välmående. Forskning visar även att små gröna platser kan ha effekt om de är utformade på rätt sätt och placerade i anslutning till människors vardagliga rörelsemönster. Framförallt visar resultaten på att en kvantitet av små urbana grönytor med god kvalitet skapar stor potential för mentalt välmående. Litteraturen pekar på särskilda kvaliteter som med stöd av forskning har betydelse för att små urbana grönytor ska verka positivt för människors välbefinnande. De framtagna kvaliteterna handlar framförallt om olika natur-lika element men också om rumslig upplevelse av platsen och olika behov av andra människor och mötesplatser.

I en exempelstudie i Malmö tillämpas kvaliteterna i ett gestaltningsförslag på en liten grönyta i en växande stadsdel. Exempelstudien pekar ut möjligheter och utmaningar med att applicera aspekter från forskning i ämnet på ett specifikt fall. Att endast utgå från kvaliteterna blir ett svagt och icke pålitligt sätt att arbeta kvaliteterna bör istället ses som riktlinjer. Att enbart planera utifrån syftet att gynna mental hälsa kan också vara ett svagt sätt att planera då vi står inför många utmaningar för att nå hållbara städer. De framtagna kvaliteterna verkar dock följa ett mönster som tyder på att planering för mental hälsa och välbefinnande också har stora möjligheter att även främja andra aspekter av den socialt och ekologiskt hållbara staden.

Slutligen har små urbana grönytor goda möjligheter att öka möjligheterna till god mental hälsa och välmående om de är placerade i nära ansluting till människors bostäder och vardagliga rörelsemönster och har en god gestaltning. Små urbana grönytor kan vara ett komplement till större parker om det finns en kvantitet av jämnt spridda grönytor över hela staden. För att gestalta en liten urban grönyta har betydelse för människors välmående och hälsa finns en mängd aspekter som är viktiga för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Förutom de framtagna kvaliteterna som kan fungera som utgångspunkt och riktlinjer är det viktig att göra en platsspecifik bedömning i flera skalor och utgå från att skapa en helhetsupplevelse av platsen.
från att skapa en helhetsupplevelse av platsen.

More people living in urban areas has led to space-efficient urban planning and densification to fill the increased need for housing and infrastructure. Dense cities present both benefits and risks, one of the factors that can be negatively affected is mental health. It is well known that access to nature and green environments has positive effects on people’s mental health and well-being, but in a dense city there are not always opportunities for new large green areas in close proximity to people’s homes. However, there are many small places and urban greespaces that probably have potential to be utilized better and create opportunities for better mental health and well-being for people living in the dense city.

The purpose of this thesis is to investigate and gather knowledge about the possibilities of small urban green spaces as restorative environments in the dense urban network and to identify aspects that may be important to a landscape architect and urban planner’s profession. The goal is to try to develop criterias for how small urban green spaces can increase opportunities for good mental health and well-being and to apply these in a sitespecific design proposal in a growing neighbourhood.

A literature study display that several theories and contemporary research show a connection between natural environments and positive effects on mental health and well-being. Research also shows that small green spaces can have an effect if they are properly designed and situated in connection with people’s everyday movements. Above all, results show that a quantity of small urban green spaces with good quality creates great potential for mental well-being. The literature points to specific
qualities which are supported by research that is important for small urban green spaces to work positively for people’s well-being. The qualities are primarily about different natural elements and the spatial experience of the place but also about different needs of other people and meeting places.

A case study in Malmö applied the qualities in a design proposal on a small green space in a growing city district. The case study identifies opportunities and challenges in applying aspects of research in the subject to a specific case. Only using the qualities is a weak and non reliable way of working and the qualities should be seen as guidelines. Planning solely in the purpose of promoting mental health can also be a weak way of planning as we today face several challenges to reach a sustainable city. However, the developed qualities seem to follow a pattern revealing that planning for mental health and well-being also has great potential for other aspects of the socially and ecologically sustainable city.

Lastly, small urban green spaces have good opportunities to increase opportunities for good mental and well-being if they are located in close proximity to people’s homes and everyday movements and have a good design. Small urban green spaces can be a complement to larger parks if there is a quantity of evenly distributed green spaces throughout the city. In order to design small urban green spaces that have positive effects for people’s well-being and health, there are a number of aspects that are important for landscape architects and urban planners. In addition to the developed qualities, which can serve as a starting point and guidelines, it is important to make a site specific assessment of several scales and emanate from trying to create an experience of the place as a whole.whole.